Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 12. Nittonde århundradet. Slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyfter den ursprungliga dogmatiska idéen till en
otillgänglig höjd, der den säkert sjelf med förvåning finner
sig uppsatt. Det är icke längre den gamla apostoliska
tron, utan en ny åskådning af kristendomen, hvars
Perspektiver helt och hållet blifvit förändrade.
Protestanten Chalmers är en bland kristendomens
vältaligaste försvarare. Alexander Maxwell svarar honom
i sin Plurality of Worlds att det var omöjligt att på
samma gång tro på verldarnas flertalighet och på
evangelium; att det evangeliska ordet är det enda
sanna, under det att astronomiens föregifna fakta hvila
på lösan sand, och den newtonska filosofien isynnerhet
leder rakt fram till ateism; att dessa vetenskaper icke
blott äro orimliga, utan äfven farliga och »att de i
menniskohjertat ingjuta ett förstörande gift.» Man
måste åtminstone erkänna att författaren talade rent
språk. Detta motstånd hindrade dock icke att
Chalmers predikningar rönte en ofantlig framgång, och
ännu år 1865 läsa vi dem med samma nöje som år
1820. Några författare, utan att bekymra sig om den
dogmatiska formen, togo läran om verldarnas
flertalighet till grundval för ett religions-filosofiskt system,
och denna böjelse hafva vi att tacka utgifvandet af
Physical theory of another life af Taylor (1825), såväl
som Terre et Ciel af Jean Reynaud (1854). Emellertid
upphörde icke dessa dogmatiska funderingar: ända frän
Origenes’ tidehvarf hafva de icke undergått någon
förminskning och qvarstå ännu vid full helsa och styrka.
Ar 1853 skref William Whewell, vetenskapsman och
teolog på samma gång, korresponderande ledamot af
vårt Institut, liksom Maxwell ett arbete som var
ämnadt att bevisa, »det läran om verldarnas flertalighet
är en utopi, och att hon på samma gång står i strid
mot vetenskapen och den kristna tron; det var detta
arbete, oriktigt kalladt Of the Plurality Worlds, som
kom för att i England uppväcka de inslumrade
samvetena. För att bevisa sin sats påstod författaren att
de olikheter i vilkor, som skiljer jorden från de andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
