Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det hjälpte icke republiken mycket. När bönderna blifvit
godsägare, fingo de för sig, att den republikanska
statsformen, som gjort dem rika, äfven gjort rikedomens
ägande förbundet med mycken oro, och de sågo fram
mot en styrelseform, som mera respekterade den
enskildes egendom och bättre var i stånd att trygga de
nya institutionernas bestånd.
De behöfde icke vänta länge. Republiken, liksom
Agrippina, bar sin baneman i sitt eget sköte.
Emedan den blef invecklad i stora krig, uppställde
den de härar, som skulle komma att rädda den och
störta den. Dess lagstiftare trodde sig i fruktan för
stadgade straff hafva ett band på härförarna. De höggo
visserligen ibland hufvudet af en och annan, som det
gått olyckligt för, men de kunde icke göra på samma
sätt med de framgångsrika generalerna, som i och med
att de räddat staten fått en stor trumf på hand.
I hänförelsen öfver vunna segrar öfverlämnade sig
de nya pingvinerna åt en drake, som var vida
fruktansvärdare än den i deras fabler förekommande och hvilken,
lik en stork i groddammen, i fjorton års tid slukade dem
i sig med sin omättliga näbb.
Femtio år efter den nya drakens välde besöktes
Pingvinien af en ung maharaja från de malajiska öarna
vid namn Djambi, hvilken ville genom resor vidga sina
kunskaper, alldeles som skyten Anakarsis. Han
författade en intressant berättelse om sin resa, hvaraf vi
här anföra första kapitlet.
Den unge Djambis resa i Pingvinien.
Efter sjuttio dagars segling landsteg jag i de
fi-lomakiska pingvinernas stora och tomma hamn och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
