- Project Runeberg -  Från farfarsfars och farfars tid /
59

(1900) [MARC] Author: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungar i landsflykt i Sydsverige.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONUNGAR I LANDSFLYKT I SYDSVERIGE. 59

nye härskare, Alexander, ej var Napoleon så
underdånig som konungen af Preussen, som »konungen utan
land» å nyo vände sig. Föga välvilligt upptogs hans
anhållan. Kejsar Alexander erbjöd honom att få
bosätta sig i Kiev, ännu längre bort från händelsernas
skådeplats, och först på den landsflyktiges enträgna
begäran beviljades honom att tills vidare få åter slå
sig ned på Mitaus gamla slott.

Resultatet af det bourbonska familjemötet blef,
såsom bekant, intet annat än en proklamation, som
förklingade ohörd i Europa. Ludvig XVIII hade,
enligt ett bref till Gustaf IV Adolf, för att ej
kompromettera honom, först ämnat datera denna
»Östersjön»; men han fann omsider försiktigast att låta den
gå ut i världen utan angifvande af platsen för dess
författande. Den bar datum den 2 december 1804: dess
årsdag 47 år efteråt, den 2 dec. 1851, dagen för
Napoleon III:s statskupp, blef af en helt annan betydelse
för Frankrikes och Europas historia.

Den gamla svenska unionsstaden kan icke sägas
hafva ökat sin historiska märkvärdighet genom de
oktoberdagar 1804, då Bourbonerna där hade sitt
familjemöte. Men alldeles utan sitt lokal- och
kulturhistoriska intresse äro icke de anteckningar därom,
som bevarats - icke heller utan värde såsom
karakteriserande dessa »konungar i landsflykt». Där visas
bland annat, huru man i deras krets i det längsta
bibehöll framtidsförhoppningarna, det glada lynnet,
godmodigheten och - den friska aptiten. Denna
sistnämnda hörde, såsom bekant, till konung Ludvig
XVIILs egendomligheter. En inblick i dessa sidor
af hans personlighet och på samma gång en liten
kulturbild från besöket i Kalmar lämnar Wallenstråles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:39:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/farfars/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free