Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. När studenterna hurrade för sjuttiotvåan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTDEMONSTRATIONER PÅ 1830-TALET. 183
riddarhuset gick förslaget visserligen igenom, men
det hade hos adeln den ringa majoriteten af endast
55 röster, hos prästerskapet den ännu mindre af blott
5 röster. Särskildt på riddarhuset var debatten
hetsig. Regeringens nederlag var uppenbart; och det
blef icke det sista vid denna riksdag. Här är icke
platsen att redogöra för bankfrågornas vidare öde
vid riksdagen och för den därmed i sammanhang
stående realisationsfrågan. Den gamle konungens
tämligen onådiga afsked till ständerna var snarlikt det,
som Gustaf III bestod rikets ständer vid riksdagen
1786.
»Sjuttiotvåan» hade emellertid under de första
månaderna af 1834 varit det samtalsämne, som framför
andra afhandlats öfver hela landet, från Ystad till
Haparanda. Äfven i Lund hade den varit lifligt
debatterad, och den ena af stadens tidningar, »Skånska
Correspondenten», hade ifrigt förfäktat paragrafens
bestånd. Meningarna torde väl här som annorstädes
hafva varit delade; men det yngre släktet var, som
vanligen plägar vara fallet, stämdt för den åsikt, som
ansågs beteckna framåtskridandet - det vill säga, i
föreliggande fall, den omtvistade paragrafens
bibehållande.
Det var när underrättelsen om utgången af
denna riksdagsfråga kom till den lilla universitetsstaden,
som »studenterna hurrade för sjuttiotvåan».
Demonstrationen ägde rum på Lundagård en vacker afton
tidigt på våren, den 18 mars 1834, medan den
sjunkande solen sände sina strålar mellan de olöfvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
