Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Kuggis.» (Ett minnesblad 1897.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»KUGGIS». 237
Från föreläsningssalarna i öfre våningen har
»Kug-gis» tvifvelsutan sina bästa minnen. Hvad som dar
under årtiondenas lopp sagts till ungdomens
undervisning har naturligtvis i mycket burit den mänskliga
ofullkomlighetens prägel. Visdomsord hafva icke alltid
ljudit från katedrarna, och lärarnes personligheter hafva
icke alltid varit ägnade att framkalla odelad vördnad
och lyftning i unga sinnen. Deras egenheter hafva
stundom varit löjeväckande och gifvit stoff för
anekdotsamlare. Men å andra sidan hafva här bjudits
frukter af redligt arbete och flitig forskning; och
månget ynglingasinne har härifrån medfört ej blott
väckelser till fortsatt sträfvan på kunskapens fält, utan
för lifvet bestämmande intryck och minnen af
öfver-lägsna personligheter. Tacksamt skall mången erinra
sig, hvad han inom dessa oansenliga lokaler i
ungdomsåren fått lära; och tacksamheten skall säkert hos de
flesta vara den öfvervägande känslan.
Vi hafva nämnt några af de mest bemärkta bland
dem, som tillhörde den »akademiska senaten» i gamla
tider. Det var icke sagdt, att de, som då i nedre
våningen framför andra gjorde sig gällande, voro
desamma, som i husets öfre våning betydde mest för
undervisningen. Kämparne vid konsistoriebordet
medföra icke alltid till katedern, hvad ungdomen framför
allt värderar. Men af de ofvan namngifna männen
efter .1840-talet torde väl de flesta, om också icke
alla, lefva i sina lärjungars tacksamma minnen, ehuru
på olika grunder; och flera skulle kunna tilläggas i
raden af framstående föreläsare.
Auditorierna voro, åtminstone sedan 1850-talet,
under vintermånaderna eldade; men man satt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
