Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33° ÖSTRABO.
Agardh sitt inträde i Svenska akademien med sitt
minnestal öfver riksmarskalken Fleming. Han
hälsades där å akademiens vägnar välkommen genom
det ryktbara tal,* i hvilket man först ville spåra ett
omslag i Tegnérs politiska åsikter och som föranledde
öppnandet af det fälttåg mellan honom och de
liberala tidningarna, hvilket förbittrade de sista aren af
hans offentliga lif. Frågan om de politiska
meningarna i denna dikt må här lämnas å sido; men
ögon-skenligt är, att dess allmänna grundstämning är en
annan, än den man dittills lärt känna såsom den
tegnérska. Skymningens tid nalkades:
Från lifvets höjder stiger mannen ner,
om ej med tomma händer, dock med trötta,
med sårade; och all hans lefnads vinst,
hur fattig är den mot hans ungdoms drömmar!
Men han slutar med den resignerade visdomens ord:
Det bästa når ej mänskan. Men det goda
är också godt. Gå hän och lef för det.
Som ett olycksbådande moln hade
kolerafarsotens annalkande under den kvafva sommaren 1834
hängt öfver hela Sverige. I början af augusti skref
Tegnér med bitter ironi: »Utsikterna för landet äro
rätt vackra: missväxt, kolera, fäpest, och riksens
ständer ändå friska!» Sedan kommo underrättelserna
om kolerans utbrott i Göteborg och dess
fruktansvärda härjningar i Jönköping samt utsikten till dess
vidare utbredning öfver hela landet.
Till en början fann Tegnér, att det »var ömkligt
att se den allmänna räddhågan för koleran, som rider
* Se Sami. skr. II: 217.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
