Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskildt och i vär tanke mycket ofullkomligt och olämpligt
sätt. Framför en klart lysande läga i ett föröfrigt mörkt rum
hälles ett färgadt glas, sä att det genom glaset gängna, och
säledes genom absorption färgade, ljuset faller vinkelrätt mot
en hvit yta t. ex. ett pappersblad. I närheten af detta
pappers-blad och mellan detsamma och det färgade glaset bälles ett smalt
ogenomskinligt föremäl t. ex. en blyertspenna, sä att dess väl
markerade skugga faller pä papperet. Denna skugga synes dä
färgad i glasets kontrastfärg d. v. s. ar purpurfärgad eller röd i
olika nyanser, om glaset är grönt, grön eller grönblä om glaset är
rödt, gul om det är blätt, blä om det är gult o. s. v., i
Öfver-ensstämmelse med den Y0UNG-HELMH0LTz’ska teorien. Nu skall
enligt Dr Stilling den färgblinde igenkännas derpä, att hän
ser den i fräga varande skuggan ofärgad, svart eller grä, dä
deremot den n omaiseen de ser densamma färgad i kontrastfärgen,
och diagnosen göres efter den benämning, som den
under-sökte gifver ät skuggäns färg.
Man frägar sig, h var för skuggan är färgad. Vi skola söka
förklara det, dels för att kunna bedöma Stilling’s metod och
dels emedan de färgade skuggorna äro en företeelse lika
in-tressant som den är lätt att ästadkomma. Häller man en
ogenom-skinlig kropp t. ex. en blyertspenna framför en ljus yta t. ex.
ett pappersblad och ljus faller pä dem bäda frän nägon
ljus-källa eller frän nägon reflekterande yta, sä uppkommer en skugga
af blyertspennan pä det ställe af papperet, som blifver obelyst.
Detta beror naturligtvis derpä, att den ogenomskinliga pennan
ligger i vägen och hindrar ljuset att komma tili detta ställe
af papperet. Kommer ljus frän flera häll tili blyertspennan
och papperet t. ex. frän tvä eller flera fönster eller tvä eller
flera ljuslägor, tvä eller flera speglar o. s. v. i samma rum,
sä uppstä pä papperet lika mänga skuggor af blyertspennan som
de olika riktningar, frän hvilka ljuset faller. Härvid kan ett och
samma genom en fönsterpost deladt fönster gifva tvä skuggor,
hvarje starkare reflekterande yta i rummet o. s. v. h var sin skugga.
Om det nu är fräga om ljus ur samma ljuskälla t. ex.
solljus eller dagsljus, som faller direkt eller reflekteradt pä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
