Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Tjenstaökande. Vi böra bar först erinra derom, att
•enligt for svenska statens jernvägstrafik gällande reglemente l)
(och detta reglemente foljes sä vidt bekant äfven vid alla
enskilda banor) fordras af hvarje tjenstsökande för att af styrelsen
antagas: »att med behörigt läkarebetyg styrka sig vara fri frän
svaghet, sjuklighet eller kroppslyte, som kan anses menligt
in-verka pä tjensteutöfningen», och tili dessa kroppslyten räknas
ocksä, med afseende pä signalerna, felaktigheter i färgsinnet,
hvarpä styrelsen särskildt fäst vederbörande läkares
uppmärk-samhet 2).
Enligt vära förut (sid. 94) uttalade grundsatser skall den
^törsta stränghet iakttagas i dessa fall; eller, med andra ord,
ett jämförelsevis ringa fel i färgsinnet skall vara tillräcklig
anledning tili kassation. Det är nu vär uppgift att försöka
tillämpa denna grundsats med särskild hänsyn tili vär
under-sökningsmetod. Mälet för vär sträfvan i afseende pä kontrollen
af färgsinnet är, att inga andra personer mä vinna anställning
vid jernvägen än de, som ega normalt färgsinne, och vi hafva
i det föregäende tillräckligt päpekat de olägenheter, som kunna
härröra af ett motsatt och slappare förfarande vid anställning
af ny personal. Gränsen mellan det normala och felaktiga
färgsinnet är, liksom gränsen mellan det normala och abnorma inom
alla likartade omräden, konventionel och kan aldrig skarpt
uppdragas. Här mäste likväl detta göras, och vi tvingas dä,
pä grund af den erfarenhet vi hittills ega och sä länge frägan
om färgsinnets förbättring och försämring ännu icke är fullt
afgjord, att säsom gräns uppställa det minsta fel i färgsinnet,
som med vär metod kan upptäckas, eller den lägsta grad af
ofullständig färgblindhet, det svaga färgsinnet. Vär metod
är skarp, och det nämnda felet i färgsinnet är icke stort, men
vi tro likväl icke, att den gjorda bestämningen är för sträng.
Det kan efter vär tanke snarare inträffa, att man framdeles
mäste vidtaga än strängare ätgärder än tvärtom.
1) Kap I, § 2 mom. d.
2) Skrifvelse tili t.’ f. intendenteillä d. 16 Sept. 1876.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
