Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag säger helt enkelt upp honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Jeanne och jag le mot varandra, vi roa
oss duktiga tag.
I förrgår kommo de inte. Ett barn in-
ne på ön hade dött, och den ene, som även
är likkistsnickare, skulle skaffa kista. Det
var ju giltig orsak. Men då jag frågade,
om kistan hade blivit färdig, svarade han:
— Jag köpte den inne i stan, så slapp jag
att ’ha det besväret! Och hans vän och
kollega reste med till staden för att hjälpa
honom att välja!
Vattnet är klart och sand lyser vit och
klar på botten. Jag längtar efter att för-
söka. Jeanne har erbjudit sig att ro bå-
ten långt ut, men bada ifrån båt och i hen-
nes närvaro. Nej, hellre väntar jag.
Det är ’fullmåne. Långt borta segla bå-
tarna med vita segel. De glida i natten som
svanar på en sjö. Här är så tyst, att jag
hör, var gång en fisk kippar efter luft.
Var gång en fågel rör sig i sitt bo. Jag
känner ända hitupp doften från de röda ro-
sor, som sprucko ut i går...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
