Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fosterländsk väckelse. Theodor student i Leipzig. Vilt »burschenleben». Slagsmål och dueller. Flykt till Berlin. Avsked från studentkamraterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plåster, och för att dölja detta hade han dragit ned
en stor lock av sitt präktiga svarta hår, som
hängde ned också över hela ögat. Men det dröjde
icke länge, innan han, utan att jag riktigt vet hur
det gick till, var alla barnens älskling. Han
sysselsatte sig icke särskilt med oss; men han var just
en sådan rättfram, öppen, älskvärd natur, att var
och en måste bli intagen i honom. När vi om
aftnarna inne i barnkammaren hörde, att herr
Körner var kommen, lämnade vi våra läxor och
sprungo in i salen. Med en härlig, klangfull
basröst föredrog han sina egna och andras dikter
– – Vi rycktes med av hans hänförelse. Ingen
större glädje kunde han göra oss, än när
han sjöng för oss till lutan. Allmän
munterhet och förtjusning väckte den sång han diktat
för oss:
»Ein Amboss und ein Mühlenstein,
Die schwammen bei Dresden wohl über den Rhein,
Sie schwammen sanft und leise;
Ein Frosch verschlang sie alle beid’
In den Hundstagen auf dem Eise!»
Med studierna gick det dock dåligt. Han greps
av ett konstnärsrus. Schleiermacher och Fichte
förbleknade inför Schillers »Jungfrun av Orleans»
och »Bruden från Messina», uppförda av Berlins
största skådespelare. Hans håg för dramatik fick
här en väldig sporre. Vidare drogs han av
musiken, som han så högt älskade; han blev
en ständig och välkommen gäst i de finaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
