Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. »Allt för fosterlandet». Theodors brev till sin far. Avsked från sin brud och Wien. I Breslau. I Lützows kår — »De svarta jägarna». Hög allvarston. Theodor stridens försångare. Dödsinvigning i Rogaus kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjöngo med Arndt soldaterna, led efter led, när
de tågade ut i striden, och:
»Vater, du segne mich!
In deine Hand befehl’ ich mein Leben,
Du kannst es nehmen, du hast es gegeben,
Zum Leben, zum Sterben segne mich!
Vater, ich preise dich!» –
med dessa Körners ord på läpparna föllo de
sårade, medan nya sjungande skaror störtade
fram och slutligen vunno seger.
Blücher hade mer än rätt: sången satte eld i
folket, den gav uttryck åt de stora idealen, för
vilka det väl var värt att giva sitt liv. Och det
var i sanning inga abstrakta ideal eller tomma
teorier man besjöng eller stupade för: friheten
– det var landets självständighet, det var tysk
kultur, tysk religion, tyska seder, språk och lagar;
det var tysk konst och tysk åker och skog, kort
sagt, det var det tyska livet. Att kämpa härför
var värdigt »frie män», som aldrig skulle bli
»tyranniets slavar»; men detta betydde: tyska
män i ett tyskt land, fritt från främmande intrång;
det betydde icke frihet från förpliktelser mot
delta land; nej, frihetskämpen var i frihetens
namn bunden av det ansvar, som landets ära och
bestånd ålade honom:
»Es ist kein Krieg, von dem die Kronen wissen;
Es ist ein Kreuzzug, ’s ist ein heil’ger Krieg!
Recht, Sitte, Tugend, Glauben und Gewissen
Hat der Tyrann aus deiner Brust gerissen;
Errette sie mit deiner Freiheit Sieg!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
