Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Åter i elden. »svärdsången». Theodor Körners »Bröllop med döden». Graven i Wöbbelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måtte ske i en het, ärorik, avgörande drabbning.
Men vi blickade upp till hjälteynglingen med
den klippfasta tro, att han skulle bestå i alla
faror och välbehållen återvända till oss. Den 9
augusti kom Körner till Blumenstrasse, där hans
häst, en präktig skimmel, stod på stall, packade
sin kappsäck och tog av mina föräldrar och oss
ett kort men hjärtligt avsked. – Han svängde sig
upp i sadeln och red nedför den långa gatan.
Sorgsna stodo vi och sågo efter honom. Innan
han vek om hörnet, drog han fram sin näsduk,
vände sig om och vinkade till oss en
avskedshälsning. Djupt bedrövade smögo vi oss tillbaka
in i huset. – –»
I Ratzeburg något söder om Lübeck
sammanträffade Theodor åter med sina lützoware, som
mottogo honom med varm och högljudd glädje,
hälsade honom med att sjunga hans sånger och
hyllade honom såsom kårens stolthet och ära.
Vapenvilan hade å alla håll använts till
kraftiga rustningar; Preussens armé hade vuxit till
270,000 man. Under tiden hade Österrike varit
den mittpunkt, som man både från fransk och
preussisk sida sökt vinna för sig. Metternich hade
i Dresden haft sitt bekanta och hetsiga samtal
med Napoleon, vilket slutat med dennes envisa
påstående: »hända vad som helst, så våga ni
dock icke börja krig med mig», samt med
Metternichs replik: »Ni är förlorad, Sire, det var min
aning, när jag kom; det är min övertygelse, när
jag går.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
