- Project Runeberg -  Fartens tjusning /
80

(1928) [MARC] Author: Henry Segrave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Mitt första år på tävlingsbanan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rände på ett träd och krossades. Passageraren dödades
på fläcken, medan Boillot skadade sitt ansikte så svårt,
att han aldrig blev sig själv igen.

Om jag hade besvärat Mr. Coatalen och andra, för att
de skulle ge mig en chans, så var det nu deras tur att
besvära mig, och jag måste bekänna, att jag aldrig i hela
mitt liv gått igenom en tillnärmelsevis så tråkig tid, som
då jag tränade för denna tävling. Alltsammans är
undanstökat och avlägset nu, och jag inser, att det troligen var
mycket nyttigt för mig. Men jag var den yngste, den sist
anlände och säkerligen lagets mest nervöst ivrige medlem,
och jag behandlades på ett sätt, som visade mig, att jag
var den minst välkomne. Ända tills jag startade i
tävlingen hade jag aldrig fått tillfälle att få köra så mycket
som ett enda varv på kapplöpningsbanan i min egen vagn.
I stället sattes jag till att utföra oändliga förgasarprov,
upp och ned, fram och tillbaka på den raka delen av
banan och slet följaktligen ut min vagn redan före tävlingens
början. Jag gjorde säkerligen proven så samvetsgrant jag
kunde, men man lät mig ideligen förstå, att jag var föga
bättre än en automat.

När jag kom tillbaka efter ett prov av detta slag och
avgav min rapport om de olika justeringar, som hade
utförts, generade det ej Mr. Coatalen och hans assistenter
det allra bittersta att vända sig till min mekaniker och
fråga honom rent ut, om det, som jag sagt, överensstämde
med verkligheten. Jag måste tillstå, att under de dagar
träningen varade, överhopades jag med ovett nästan från
morgon till kväll.

Allt detta må nu ha ingått såsom ett led i träningen,
för att undersöka, huruvida det var troligt, att jag med
tiden skulle kunna bli en något så när god förare, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fartenstju/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free