Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människogestalt. Genom sin oändlighet
liknade denne gud judarnes gud. Seneca och
Epictetus, som vördade honom, skulle ha varit
de första, som förvånat sig öfver likheten, om
man hade satt dem i tillfälle att göra
jämförelser. De hade dock själfva i hög grad bidragit
till att göra de judekristnas stränga monoteism
acceptabel. Det låg utan tvifvel ett långt
af-stånd mellan den stoiska stoltheten och den
kristna ödmjukheten, men genom sin
tungsinthet och sitt förakt för naturen förberedde
Se-necas etik kristendomens etik. Stoikerna stodo
på spänd fot med lifvet och skönheten; denna
brytning, som man tillskref kristendomen,
börjades af ålosoferna. Två århundraden senare,
på Konstantins tid, ha hedningar och kristne
man kan gärna säga samma moral och samma
filosofi. Kejsar Julianus, som återställer
kejsarrikets gamla religion, hvilken afskaffats af
Konstantin Affällingen, gäller med skäl för att
vara en motståndare till galileern. Och när
man läser Juliani små skrifter, frapperas man
af den mängd tankar, som denne de kristnes
fiende äger gemensamma med dem. Liksom de
är han monoteist; liksom de tror han på för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
