Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egen. Vi känna lifvet endast i de former,
som det ikläder sig på jorden, och till och
med om vi antaga, att vår planet är en af de
mindre goda, ha vi knappast skäl att tro, att
allt går utmärkt på de andra, eller att det är
en lycka att födas under Altairs, Beteigeuse’s
eller den flammande Sirius’ strålar, när vi veta,
hur bedröfligt det är att skåda ut öfver
jorden i skenet från vår gamla sol. Icke så
som skulle jag finna min lott dålig, jämförd
med andra människors. Jag har hvarken hustru
eller barn. Jag är hvarken förälskad eller sjuk.
Jag är inte särdeles rik; jag umgås icke ute i
världen. Jag är sålunda bland de lyckliga.
Men de lyckliga ha föga glädje!
Hurudan är då de andras lott?
Människorna äro verkligen att beklaga. Jag gör
icke naturen några förebråelser därför; med
henne kan man inte språka, hon är inte
intelligent. Jag ämnar inte heller vända mig mot
samhället. Det ligger inte sundt förnuft uti
att ställa upp samhället mot naturen. Det är
lika orimligt att sätta människonaturen mot
människosamhället som att sätta myrnaturen
mot myrsamhället, sillnaturcn mot sillsamhäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
