Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska allmogens jakt, af Nils Keyland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefvande eller uppstoppad; äfven ankor, orrar, skator o. s. v. För
fångst af sparfvar, bofinkar, grönsiskor med flera småfåglar hafva
begagnats burar af videspön med små ingångar som på en
fiskmjärde. Talgoxar pläga tagas i små kärl, hvilkas lock blifvit
uppgillrade (med talg som bete).
Gillrade spjut = själf skjut, arf, häkta, lee, drag omnämnas redan
i landskapslagarna. I Hälsingelagen förbjöds att lägga arf, utom
då det gällde vissa rofdjur; i M. Erikssons landslag stadgades,
att fångst af älg förmedelst gillrade spjut ej finge förekomma i
Göta- eller Svealand, med undantag af Dalsland, Värmland och
Dalarne. Genom skilda lagbestämmelser hafva dessa redskap efter
Fig. 4. Björnle eller björndrag (efter A. Hilleström.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>