Fataburen / 1906 / 97 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om järnkakelugnar och järnugnar, af Sune Ambrosiani

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Som bilden visar är denna järnkakelugn en biläggare. Kring
eldstaden har man järnhällar och ofvan på dessa en öfverdel af
kakel, hvilken på ett ståtligt sätt höjer sig våning efter våning
mot taket. Flere af de här förekommande kakelformerna erbjuda
ett intressant material, men dessa må vi för denna gång lämna
åsido och endast fästa uppmärksamheten vid järndelarna.

Bottenhällen, på hvilken glöden och askan skola hvila, är
upphöjd från golfvet i rummet, så att luften spelar fritt under
densamma; den hvilar framtill på ett par fötter och är baktill fastgjord
i väggen. Dess form är rektangulär, dess öfversida har falsar, i
hvilka vägghällarna ställas.

Väggarna bestå af 3 järnhällar, nämligen 2 bredare sidohällar
och en smalare gafvelhäll. Den fjärde kortsidan är öppen mot ett
hål i väggen, genom hvilket glöden införes från ett angränsande
rum, hvadan alltså ingen synlig öppning finnes i ugnen.

Fig. 2. Plan och detaljer från järnkakelugn. Kristianstadtrakten, 1571. Nord. Mus. 85311.

Som t. ex. fig. 2 ofvan tydligare visar, förlängas långsidohällarna
åt baksidan med en platta, som är oornerad och afsedd att inmuras
i väggen. Sidohällarna och gafvelhällen sammanhållas, förutom
genom falsarna i botten- och takhällar, genom skenor öfver hörnen med
bultar på sätt, som fig. 2 klargör. För att lämna bultarna plats äro
längsgående uttagningar gjorda i hällarnas ytterkanter. Dessutom
har takhällen — troligtvis — en stor rektangulär öppning för att
släppa upp värmen till de af kakel omgifna delarna.

Hvad som är utmärkande för Halberstadtugnens järndelar, visar
sig vara karakteristiskt för en stor grupp ugnar med samma
konstruktion och bland dessa jämväl för dem, som äro de vanligaste i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>