Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om järnkakelugnar och järnugnar, af Sune Ambrosiani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som bilden visar är denna järnkakelugn en biläggare. Kring
eldstaden har man järnhällar och ofvan på dessa en öfverdel af
kakel, hvilken på ett ståtligt sätt höjer sig våning efter våning
mot taket. Flere af de här förekommande kakelformerna erbjuda
ett intressant material, men dessa må vi för denna gång lämna
åsido och endast fästa uppmärksamheten vid järndelarna.
Bottenhällen, på hvilken glöden och askan skola hvila, är
upphöjd från golfvet i rummet, så att luften spelar fritt under
densamma; den hvilar framtill på ett par fötter och är baktill fastgjord
i väggen. Dess form är rektangulär, dess öfversida har falsar, i
hvilka vägghällarna ställas.
Väggarna bestå af 3 järnhällar, nämligen 2 bredare sidohällar
och en smalare gafvelhäll. Den fjärde kortsidan är öppen mot ett
hål i väggen, genom hvilket glöden införes från ett angränsande
rum, hvadan alltså ingen synlig öppning finnes i ugnen.
Fig. 2. Plan och detaljer från järnkakelugn. Kristianstadtrakten, 1571. Nord. Mus. 85311. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>