Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om järnkakelugnar och järnugnar, af Sune Ambrosiani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Järnkakelugnarna och äfven järnugnar förekomma att döma
efter de orter, hvarifrån hällar till sådana inkommit till museerna,
väsentligen i Danmark, Skåne, längs västkusten och i Norge,
således hufvudsakligen i de delar af Norden, som intill 1600-talets
midt lydde under den danska kronan. Mycket sällsynta synas de
ha varit inom det dåtida Sveriges provinser. Det är rent påfallande,
att en gräns för kulturinflytandena i detta fall följt den politiska
gränsen. Under sådana förhållanden kan ett par uppgifter om
järnkakelugnar från Mälardalen möjligen ha sitt intresse. I bilagorna
till K. F. Karlssons »Blad ur Örebro skolas historia» h. I, sid. 46,
omtalas, att skolans inventarium från 1622—1625 förökats bl. a. med
en järnkakelugn, som inköpts för 71 daler, en för dåtida förhållanden
vid Örebro skola betydande utgift. Men något om dess utseende
meddelar icke den korta notisen.
Bättre situerade äro vi i fråga om kunskapen om
järnkakelugnarna på en annan plats i Mälardalen. Här ha vi nämligen
kvar ansenliga fragment efter sådana. Redan i Meddelandena från
Nordiska Museet för år 1903 var jag i tillfälle omtala att i den
omfattande gåfva, som aktiebolaget Atlas öfverlämnade från
Ulfsunda i Bromma socken i Uppland, till Nordiska Museet, jämväl
befunno sig en hel och en half sidohäll af osedvanligt stora dimensioner.
Då ännu en sidohäll fortfarande satt kvar å en vägg i slottet, hade
man således att räkna med, att åtminstone 2 exemplar af dylika
ugnar funnits därstädes, då slottet mot slutet af 1640-talet stod
färdigt att tagas i besittning af sin ägare och byggherre Lennart
Torstensson. Hällarnas utsmyckning, Torstenssons egen vapensköld
och hans hustrus, Beata de la Gardie, visa nämligen, att ugnarna
tillverkats på beställning af byggherren. Hällarnas form är den
för dylika biläggarugnar vanliga. I januari 1906 kom emellertid
till min kännedom ett par nya fynd ute vid slottet, som bestämdt
ange, att dessa hällar verkligen tillhört järnkakelugnar. Man hade
nämligen vid rifning i ena flygeln inuti en bakugn anträffat tvenne
järnhällar, som vid närmare påseende visade sig vara botten- och
täckhällar uti en ugn af samma dimensioner, som de redan
omtalade sidohällarna ange. Täckhällen (Inv. 106,012) har en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
