Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om järnkakelugnar och järnugnar, af Sune Ambrosiani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ugnarna t. ex. fig. 2, d. v. s. med lösa järnskenor fastskrufvade öfver
ugnens fria hörn. De synliga delarna af bultarna kunna vara rikt
ornerade eller finnes det åtminstone en mässingsknopp som afslutning
af järntenarna.
Ett mycket stort antal mer eller mindre fullständiga biläggarugnar
eller hällar till sådana från 1600-talets senare årtionden finnas
i de skandinaviska museerna.
Redan i de anförda citaten ur inventarierna från tiden omkring
1600 ha vi påträffat representanter för »vindugnar», ugnar med egen
eldstad, som eldats från det rum, hvari
ugnen själf stod. Dessa ha naturligtvis
varit såväl järnkakelugnar som
järnugnar, ehuru det mig tillgängliga
materialet företer blott la absolut säkra bevis
på ugnar af det förra slaget. Att
järnkakelugnar varit vanliga och bibehållits
långt fram är sannolikt. Det bästa mig
tillgängliga exemplaret erbjuder en så
sen ugn som från 1834, sommaren 1904
fotograferad af amanuensen fröken G.
Biller i Gunneröd by, Billinge socken,
Onsjö härad i Skåne, fig. 5. Den är
så enkel, att man påbyggt densamma
med öfverputsadt tegel, således har man
icke en gång anskaffat kakel af
billigaste slag till detta ändamål.
 |
| Fig. 6. Gafvelhäll till vindugn. Östergötland. Nord. Mus. 63378. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
