Fataburen / Redogörelse för Nordiska museets utveckling och förvaltning år 1906 / 11 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samlingarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mansdräkt samt bruasärk och bruahosor, spedetröja, bårdatröja, halskläden o. s. v. för den kvinnliga utstyrseln i Torna och Färs härad.

Från Bleking: för bygden karaktäristiska trebensstolar med genombrutet
ryggstöd och kretsrund sits; vackra träskedstyper, fig. 1; en genombruten
träljusstake, fig. 2; sötgrötsformar af en typ, som synes vara lokaliserad till
gränstrakterna mellan Bleking och den gamla Värendsbygden i Småland,
samt klädplagg, hörande till den forna kvinnodräkten i Listers härad.

Från Småland: en
samling bohag,
hufvudsakligen bordkärl af trä, såsom
fiskfat med en svarfvad kopp
i midten; grötbytta, laggad
och prydd med inbränd
ornering; s. k. svarfstop af
masur samt ljusstakar,
däribland en i form af ett sittande
fyrfotadt djur, som håller
ljuspipan emellan
framtassarna. Från Rumskulla
socken i Sevede härad har
museet som gåfva erhållit
tre bistockar, kallade
skämmingar eller skämlingar
(omtalade i Fataburen 1907,
sid. 25) af en synnerligen
ursprunglig beskaffenhet.
Anmärkningsvärdt är äfven
förvärfvet af ett s. k. selknä
af älghorn — motsvarande
dragringen i en modernare
sele — emedan dylika äro
kända i endast ett fåtal
exemplar från denna
landsdel.

Fig. 3. Mangelbräde från Sanda sn. Gottland. L. 61 cm. N. M. 106,233.

Fig. 4. Väggspegel från Sanda sn, Gottland. H. 67,5 cm. N. M. 106,258.

Bland nyförvärf från Öland kunna anföras en linbråka och skäktstol, båda mindre vanligt ornerade med snideri och målning. Af särskildt intresse är ett brudla, pannband af rödt tyg med brokiga pärlbroderier, hvilket museet förvärfvat från Runstens socken. Dylika hufvudprydnader brukades äfven
inom andra bygder å ön under benämningen pärlkrans och tillhörde såväl
brudens som brudpigornas utstyrsel. Var brudens dygd misstänkt, måste hon,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>