Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hembygdsforskning af H-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hembygdsforskning. Norrländska studenters
folkbildningsförening anordnade i slutet af höstterminen 1906 en offentlig
diskussion om hembygdsforskning, särskildt med hänsyn till
föreningens verksamhetsområde, Norrland. Efter en allmän inledning
och öfversikt af professor Lundell behandlades hembygdsforskningens
olika grenar i kortare inledningsanföranden af sex fackmän.
Professor Lundell började med en redogörelse öfver det
vetenskapliga utforskande af enstaka bygder af vårt land, som pågått i
omkring ett sekel. De nordiska länderna hade här gjort en viktig
insats, men trots det rika material, som redan samlats, och de vunna
resultaten kunde man dock säga, att det mesta ännu var ogjordt.
För Norrland hade ett sådant arbete sitt särskilda intresse, då
de af dess klimat, jordmån m. m. betingade förhållanden gjorde
Norrland till en värld för sig.
Den egna torfvan är oss kär, och sysslandet med hembygdens
natur och folk alstrar kärlek till desamma. Praktisk betydelse
ägde ett sådant arbete därigenom, att man med förökad kännedom
om naturens hjälpkällor vann nya ekonomiska möjligheter. Det är
vår plikt att lära känna folklifvet och dess intressesfär. – Därefter
gafs en öfversikt af de olika områdena för hembygdsforskning.
Professor Högbom anförde några konkreta exempel, när
hvilken som hälst vaken och intresserad kunde vara naturforskaren
till god hjälp. Det gällde framför allt gränserna för de mer i
ögonen fallande växternas utbredning. Utanför dessa lågo
intressanta utposter: rester af den alpina floran och förposter af sydligare
trakters växtvärld. Detsamma gällde djur gränserna, och borde
särskildt insjöfiskarnas utbredning uppmärksammas. Ett talande
exempel på hvilken nytta lekmannen kunde göra på detta område voro
de iakttagelser som 1700- och 1800-talets präster gjort om periodiska
företeelser inom djur- och växtvärlden. Detta är ännu så länge
nästan det enda man vet om hithörande frågor. – Naturminnesmärken
böra förtecknas och där så är af nöden fridlysas. Särskildt
påpekades befolkningens sinne för rent geografiska begrepp,
terrängformer och dylikt. Den systematik med karaktäristiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
