Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efftersom hand huerchen viste eller kunde faa mandens nafn ät vide, ey
heller var det ham mueligt ät skaffe manden soelen och maanen ned
af himmelen; j huilchen bekymring hand en gäng gich ad paa marchen
for Lund och lagde sig bedrøffuet ned paa en høy. Men som hand
häfde ligget der nogen stund, hørde hand inde i høyen et bulder
och et raab som et barns graad, huorpaa moderen schulle saa haffue
svaret: Tie stille søn kiere min, Ret nu kommer Find faderen din,
och giffuer dig soel och maane ät leege med eller och begge S.
Lavritzis øyne. Der S. Lavritz dette hørde, bleif han glad och tenchte,
at bygningsmandens nafn maatte vsere Find, gich derför til hannem,
som strengeligen kreffuede løn for sit arbeyde, och der St. Lavritz
sagde til hannem: Griff dig til freds, Find, jeg haffuer betalt dig dit
arbeyde, da schulle samme Find med sin hustru vsere gaaen ned til
disse steenpiller och fattet dem saaledis an, som de dennem och den
gansche kirche dermed ville ryste slet om kuld, men bleffue strax
omvende til steene, som vid pillene bleffue fast andhengendis.»[1]
Det kan knappast råda tvifvel om, att Hans Ernstson Badens
uppteckning af Finnsägnen återger denna ungefär sådan den »i blant
gemeene folch» berättades i Lund vid midten af 1600-talet. Man
har upptecknarens eget ord därpå; och hvad han har att berätta
pekar onekligen i samma riktning. Medan Wolfs framställning är
full af tidens slingrande omskrifningar, är Badens i det hela
troskyldig och naturlig; innehållet visar sig genomgående klart och
logiskt tänkt. Skillnaden i fråga om de båda uppteckningarnas
folkloristiska värde visar sig kanske bäst, där de som mest afvika
från hvarandra. Hos Wolf är sålunda kyrkobyggnaden, underligt
nog, ännu icke afslutad, då jätten kräfver sin lön; det svar han
erhåller af St Laurentius låter som hemtadt ur en omdiktad folkvisa:
»Find, ingen løn giffver jeg dig, førend kircken er færdig, tro du
mig.» Hos Baden åter står kyrkan vid detta tillfälle färdig; då
jätten begär sin lön, får han svaret i de rättframma orden: »Giff
dig til freds, Find, jeg haffuer betalt dig dit arbeyde.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
