Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSPIRATIONSFÅGELN. 85
mycket hällre, som jag finner, att äfven här den lagen gör sig
gällande, att den som sagt a också bör säga b. Den fräjdade tyske
vetenskapsmannen saknar icke meningsfränder och har, såsom vi
skola se, på sätt och vis äfven fullkomligt rätt, men näppeligen
så, som han själf menar eller åtminstone tillfälligtvis framställer
saken.
Såsom jag redan i uppsatsen om »Fågeln med segerstenen»
omnämnt, förekommer ock hos vårt folk på ett och annat håll samma
förklaring: fågelbilden kallas dufva, och man uppgifver i Skåne,
där den Upphänges till julen, att detta sker »för att den helige
andes frid skall hvila öfver huset». Jag har i samma uppsats uttalat
tvifvel gentemot denna förklarings ursprunglighet på den grund, att
den helige andes fågel väl snarare borde sättas i förbindelse med
pingst än med jul. Emellertid torde denna min invändning kunna
jäfvas. Trettondedag jul firades ursprungligen framför allt till
minne af Kristi dop, då den helige anden i dufvoskepnad sänkte
sig öfver frälsaren, och var för den äldsta kyrkan en högtid af allra
största betydelse. Frälsarens gudablifvande, inspiratio, var ju af
vida större betydelse än hans människoblifvande, incarnatio. Dopet
blef enligt gnostisk åskådning hans egentliga födelse och den helige
ande hans egentliga moder. Huzulerna i Galizien förklara ock
takfåglarnas förekomst därmed, att vid Jesu födelse en dufva
nedsväf-vat öfver honom. I våra kyrkor förekomma ofta nog dufbilder af
trä anbragta såsom hängfåglar i predikstolstaken, och att dessa skola
föreställa den religiösa ingifvelsens fågel, därom kan ju ej råda mer
än en mening.
Men det finnes enligt min åsikt åtskilliga motskäl mot att de
vanliga takfåglarna skulle till sitt egentliga väsen hafva samma
innebörd som dessa kyrkdufvor och i likhet med dem egentligen
föreställa den heliga ande. Först och främst förete de i stugutaken
upphängda fågelfigurerna i regel ett helt annat utseende än
kyrk-dufvorna och benämnas dessutom hos oss oftast tuppar, jultuppar,
trätuppar, julpyttor (jtilhönor) samt norrut spångökar, sällan
däremot dufvor, något som knappast skulle kunnat inträffa, ifall dessa
träfåglar ursprungligen hos oss kommit i bruk såsom kristna sym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
