Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSPIRATIONSFAGELN. 101
sädet.l Här är den helige andes dufva således alldeles
uppenbarligen ingen annan än skördefågeln.
I förklaringen af den i boningstaket upphängda
inspirationsfågeln såsom ursprungligen identisk med vegetationsfågeln synes mig
ock det sydosteuropeiska bruket att förfärdiga takfåglar, »den helige
. .
andes dufvor», af påskägg finna en nöjaktig förklaring. Äfven det
lifskraft inneslutande vårägget var ett sommarbudskap, och, användt
t. ex. såsom såägg, ett äringsbringande medel. Det inneslöt
lifsäm-ne,2 och den däraf bildade fågelfiguren var alltså en uttrycksfull
symbol för lifsämnebringaren.
Yid en återblick öfver föregående undersökning framträda
följande här nedan i korthet sammanfattade hufvudpunkter. Fåglarna
synas sen en urtid hafva betraktats såsom mer än andra djur, ja
mer än människorna begåfvade varelser, såsom mer än andra
vetande. De foro vida omkring och sågo mycket. Man tog dem därför
till och med till vittnen på sanningsenligheten af hvad man sagt: man
gjorde ed vid dem (Aristofanes). Tillbaka till stenålderns stadium
synes den föreställningen gå, att fåglarna äro inkarnationer af
naturmakter och särskildt af vegetationsmakter. De äro gudarnes
föregångare (Aristofanes). I synnerhet synes man hafva uppmärksammat
sådana arter, som häcka i ihåliga träd, såsom t. ex. hackspettarna,
göktitan, hornfåglarna, blådufvan. De voro de heliga trädens
makter eller dämoner. Då trädet, där en sådan fågel hade sin bostad,
ägnats någon viss gudomlighet, blef fågeln uppfattad såsom en
dennes uppenbarelseform eller såsom ett dennes sändebud och
ställföreträdare. Från denna på verklig naturföreteelse grundade åskådning
utvecklade sig enligt min här framställda mening å ena sidan den
föreställningen, att äfven den i andra idoler inneboende makten
eller gudomligheten kunde antaga fågelskepnad, å andra sidan
framställningen af den från kroppen skilda människosjälen, »makten» i
människan, såsom en fågel. Såväl i sin egenskap af mycket
vetande som i sin egenskap af »makt» i en fetisch eller en idol eller
1 E. Hoffmann-Krayer, Fruchtbarkeitsriten im Schweizerischen Volksbrauch, s.
262 i Schweizerisches Archiv fur Volkskunde 1907.
2 Jfr L. Hagberg, Påskäggen, s. 153 i Fataburen 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
