Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spotten är lifssaft, spotten är lifskraft, spotten är lif och kraft. Och
jag vill här framställa den meningen, att berättelsen om Kväser
innehåller en eller flera myter, hvilkas syfte är att undervisa,
hurusom spotten kan innehålla lifssaft, underbar kraft, trollmakt.
Men om Kvasermyten tillkommit för att lämna svar på denna
fråga, måste en folkföreställning med väsentligen samma innehåll
redan vara förefintlig och stadgad. På folkets läppar låg frågan:
Huru kan människans spott innehålla lifskraft? – Svaret, myten
lämnade, var detta: Jo, ur spott har till och med en Kväser
kunnat skapas. – Där förelåg kanske också denna fråga: Hvarför
skall man spotta till exempel vid afslutandet af en offerhandling?
– Svaret lydde: Emedan spotten är kraft och spottandet bekräftelse.
Har Kvasermyten tillkommit för att lämna svar på detta
spörsmål, måste, såsom vi nyss påpekat, en folkföreställning med detta
innehåll redan vara förefintlig och stadgad. Och vi fråga oss då:
Huru har föreställningen om spotten såsom lifssaft och underbar
kraft kunnat uppstå? Förklaringsgrunden är säkerligen rent
naturlig, men vittnar om en gryende spekulation hos naturmänniskan
eller – om vi hellre vilja uttrycka det så – den ligger i följande
iakttagelse. Spotten i vår mun har ett nära samband med det friska,
kraftiga lifvet hos oss: samtidigt med att vi angripas af sjukdom,
feber och mattighet, förtorkas spotten i vår mun, och vatten kan
icke ersätta den; när hälsa och krafter komma åter, afsöndras åter
saliven på sitt normala sätt. Den saftiga eller torra tungan är ofta
ett symptom af lifvets kraft eller svaghet; vi kunna betrakta den
som en barometer för den stigande och sjunkande lifskraften,
emedan de två ofta följas åt. Men för en människa på naturbarnets
ståndpunkt gick det så lätt att förväxla orsak och verkan: så vardt
spotten ansedd såsom lifssaften eller en vätska, hvari lifskraften
bodde.
Denna iakttagelse tillämpad i praktiska lifvet fick följande
utseende: Om du tillförer denna lifssaft till det sjuka stället eller
den sjuka varelsen, så måste den verka helande och stärkande. Så
blef spotten botemedlet för reformen, floget eller andra åkommor.
Vid botande af floget är särskildt att beakta den i läsningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
