Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MÖTET FÖR SVENSK FOLKKUNSKAP. 189
Den på f. m. beslutade femmannakommissionen för våra allmogelåtar fick
följande sammansättning: häradshöfding N. Andersson, artisten Anders Zorn,
dr B. Salin, sammankallande, konsertmästare L. J. Zetterqvist och rektor R.
Steffen.
Kommissionen fick rätt dels att handla i mötets namn, dels att vid behof
kalla personer som ledamöter.
Beslöts att möten för svensk folkkunskap skulle hållas hvart tredje år,
och att nästa möte skulle äga rum i Lund 1911.
Herr Erdmann uttryckte i samband därmed den förhoppningen, att
kongresserna äfven i framtiden måtte ha samma svenska karaktär som denna
första nu snart afslutade.
De tre inbjudarna, dr Salin, riksantikvarien Montelius och dr
Hammarstedt kvarstå som fast styrelse. Till styrelse för Lundamötet utsagos professor
Axel Kock, intendenten G. Karlin, dr O. Rydbeck och landsarkivarien L. Weibull.
Därefter upptogs till behandling frågan om de folkloristiska
samlingarnas centralisation. Diskussionen härom inleddes med ett kort anförande af
herr LUNDELL med anledning af några uttalanden af herr Hammarstedt i
hans föredrag första mötesdagen.
Herr HAMMARSTEDT fick nu närmare bestämma, hvad han menade med
en centralisation af materialet för svensk folklifsforskning. Hänvisande till
hvad han redan i sitt föredrag sagt, framhöll han, att vid sidan af den
centralsamling af föremål, som redan finnes i Nordiska Museet, en arkivalisk
centralsamling i ord och bild borde bildas för vårt folks kultur. Denna
centralisering vore icke liktydig med monopolisering. Likasom provinsmuseer
existera och böra existera vid sidan af centralmuseer, skulle provinsarkiv och
andra arkiv fortfarande behålla sina handskrifter i svensk folkkännedom och
kulturhistoria i okvald besittning: centralarkivet skulle blott sättas i tillfälle
att taga afskrifter och kopior. Endast genom ett sådant sammanförande af
materialet kunde ett ändamålsenligt och samtidigt äfven ett systematiskt
ordnande af detsamma komma till stånd. Centralarkivet borde stå i förbindelse
med ett godt - speciellt etnografiskt och kulturhistoriskt - bibliotek. Då
vidare för folklifsforskningen samlingar af föremål, som belysa icke blott den
materiella kulturen utan äfven den andliga finnas och allt mer i Nordiska
Museet hopbringas - talaren hade vid förevisandet af svenska högtidsbröd
företett en grupp af det senare slaget - borde arkivet förvaras där sådana
samlingar samtidigt stode den studerande till buds. Ett hufvudvillkor vore
slutligen, att detta centralarkiv vore lätt tillgängligt för såväl inhemska som
utländska vetenskapsmän och forskare. Utgående från dessa förutsättningar
föreslog talaren Stockholm och Nordiska Museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
