Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Bringetofta socken af Jönköpings län och i Gustaf Adolfs socken
af Elfsborgs län. Från Tvetaryd i Västra Torsås socken har jag
erhållit benämningen hjulkorskringla[1] å detta bröd. Från
Västergötland har jag fått uppgiften, att den där kallas »gullvagn» och
genom upplysning från Nordiska Museet har jag fått veta, att
enligt »Meddelanden, utgifna af A. Hazelius 1893 och 1894», har den
samma namn i östra härad, Småland.
Den ringformiga kringlan[2], fig. 8, begagnades, som förut nämnts,
stundom här jämte ett äpple till topp på julahögen; men bakades
därjämte såväl till julhögtiden som vid andra tillfällen att begagnas
till förtäring, särskildt att bjudas besökande, »som man nu för tiden
bjuder på kaffe». Äfven brukade flickorna under
konfirmationsläsningen turas vid att taga kringlor med sig att bjuda
läskamraterna. Då kringlan sålunda användes till dagligt bruk kallades
den »bonnakringla» och bakades då äfven i andra former än den
ringformiga. Denna kringla var således icke uteslutande något julbröd.
I många delar af Småland, där tolfhålakringlan ej ingick som
beståndsdel af julahögen, begagnades i dess ställe en kringla
liknande denna sist beskrifna, men betydligt större och gröfre.
Beträffande materialet till julakringlor har jag fått veta, att de
företrädesvis bakades af handsiktadt vårrågsmjöl, stundom tillsatt
med litet siktadt korn- eller hvetemjöl för att bli mörare. På det
att julakringlorna skulle hålla sig friska under den långa tid, som
de lågo i julahögarna, innan de fingo uppätas, och äfven på det att
de skulle bibehålla sin fason under gräddningen, fick degen till dem
ej tillsättas med något jäsningsämne.
Angående »pyttan», fågelbilden, på julahögen finnes följande sägen
ännu bibehållen här: Då Jesus var liten, lekte han och andra små
barn vid en vattenpöl, där de formade små foglar af den våta jorden.
Jesus blef då så glad, att han klappade i händerna, och de små
fåglarna, som han gjort, fingo därvid lif och flögo upp i luften, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
