- Project Runeberg -  Fataburen / 1909 /
59

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I S. T. Thyregods och O. Thyregods »Sanglege» förekommer en
lek kallad »pave».[1] Midt i de lekandes krets sitter »påfven» med en
stor hatt på hufvudet och en käpp i handen. Han pekar på någon
af de lekande, som strax träder in i ringen och säger:

Højvelbaarne herr pave foruden mage,
tillader De, jeg rører ved Deres hage?
Smiler jeg et smil der ved,
sætter jeg mig straks i Deres sted.


Skrattar han, då han berör påfvens haka, blir han i sin tur påfve.
– Hvad är detta annat än en ytterligare förvanskad »Saint Coisne»,
som visar oss lekens definitiva öfvergång till sällskapslek.

Ännu i denna sena form finnes ett drag, som tyder på
ursprunget. De lekande sjunga nämligen, under det de gå i ring kring
påfven:

Alverden gaar omkring i en grøn kaseking.

Häri ser jag, icke som kommentatorn ett möjligt skämt med ett
mod,[2] utan en allusion på växtlighetens uppvaknande, fordom
symboliseradt däraf att »påfven», i likhet med en del växtlighetsdemoner,
burit en grön rock[3] eller däraf att öfriga i leken deltagande burit
gröna rockar eller dylikt. Det förekommer, att växtlighetsdemonen
hämtats ur skogen af män med gröna hängslen.[4]

Huru som helst, det är sannolikt, att »Julebispen» och »Saint
Coisne» varit en och samma julsed, motsvarande en pingstsed sådan
som den gamla ryska med uppvaktning hos den ärade »gästen» och
fruktbarhetsgåfvor till honom. Växtlighetsdemonen i denna julsed
var, åtminstone på vissa trakter, eken, hvaraf namnet Saint Coisne,
och seden gick tillbaka i tiden långt bortom 1280-talet.

Kerstin Hård af Segerstad.

[1] Sanglege, udgivne ved S. T. Thyregod og O. Thyregod, 1907, s. 4.
[2] Sanglege, s. 105.
[3] Wald- und Feldkulte, I, s. 317.
[4] Wald- und Feldkulte, I, s. 238 anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:44:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1909/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free