Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTARTAL HOS SVERIGES ALLMOGE.
105
** *
Enligt en uppgift från Älfdalen gömde de gamla familjerna
hela knippen af kasspinnar från olika tider, uppträdda på ett
snöre eller en skinnrem; men tyvärr hafva dessa lösts från
hvarandra, innan stickorna hamnat i museets samlingar. Sägnens
trovärdighet styrkes af den omständigheten, att kasspinnarna ej sällan
äro i ena änden genomborrade af ett hål, lagom stort för ett snöre.
Tidsbestämningarna utgöras än af endast årtal, än af årtal
och datum; ej sällan äfven klockslag för den nykomne
världsmedborgarens uppträdande i familjen. I ett par fall får man äfven
veta, när han döptes och dog. Datumbeteckningen är lånad från
almanackan, men någon gång förekomma sådana uråldriga
tidsbestämningar som t. ex.: AED FÄD i VÅRTID ^ (född i vårtiden) 1750,
AED 1865 DEN 25 Å 4 MÅNEN (sannolikt 25 april), AMD FÖD 19 DAOAR
EFTER NVÅRSDAGN 1773, och den i det föregående anförda: ÖLS HAN
FÖDES ENA WIKA FÖR IWL år 1086.
Hvad slutligen kasspinnarnas form angår, hänvisas till
närstående bilder, fig, 4-10, som återgifva några af de vanligaste
sockentyperna. Såsom en egendomlighet för Älfdalens och Särna socknar må
anföras, att gossarnas kasspinnar åtminstone under tiden 1776-1876
ej sällan hade formen af en bössa, bild 11, under det att flickornas
utgjordes af en »rock», linhufvud, bild 12, eller en »flätsticka»,1 bild
13, alltså symboler af mannens jakt och kvinnans handaslöjd.
Ett annat sätt att åt minnet bevara sina förfaders namn är
följande, hvilket står den muntliga traditionen nära och som
förekommit på många ställen i vårt land, drifvet till sin högsta spets
kanske i södra Småland och norra Skåne samt på Öland.
Ännu under 1890-talet kunde man inom det antydda området i
dagligt tal få höra sådana namnsammanställningar som
Pernille-Jons Nissa-Svens Qsliar, ett ättartal på ej mindre än fyra, eventuelt
fem led. Att börja med får man genom detsamma veta, att
namnbärarens stammoder hette Pernilla. Men hvarföre just hon och icke
hennes man, ifall hon ägde någon, blir nämnd, känner jag icke;
fallet är emellertid icke alldeles enastående, såsom jag strax skall
1 Redskap för flätning af band.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
