Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
SMAKRE MEDDELANDEN.
senares omskiften til Ny, Nedan och Quadraturer. Det skulle
dess-utan visa, hvilka timar om dagen, hela vekan igenom, som hvar
Planet regerar, efter Astrologernas vidskepeliga fåfänga».1
.»
Äfven domkyrkan i Lund ägde redan i början af 1500-talet ett
synnerligen märkligt och vida berömdt konst-ur. Om detta ur,
hvilket torde hafva varit äldre än Uppsalauret, säger Brunius i sin
beskrifning öfver Lunds domkyrka2, att det var infattadt i nedersta
afdelningen af södra tornet, så att det visade åt södra sidoskeppet.
Urets utseende beskrifves af Brunius efter en gammal urkund
på följande sätt. En ansenlig aflång fyrkantig tafla, som är fästad
å väggen öfver ingången till södra tornet, indelas genom målade
cirklar, af hvilka den största håller ungefär 8 fot i diameter.
Särskilda visare på denna tafla utmärka år, månader, veckor, dagar
och timmar samt rörliga och orörliga helgdagar, och de angifva
solens och månens gång och deras dagliga ställen i djurkretsen samt
inbördes förhållanden till hvarandra. Vid hvarje full timma
sammandrabba ofvanför taflan två pansarklädd a ryttare, hvilka ge
hvarandra lika många hugg som klockan slår timslag. Framför taflan
sitter jungfru Maria på en tron med Kristusbarnet i skötet och
omgifves af två dörrar och har framför sig en h alf rund skådeplats.
Vid en gifven rörelse slår en härold med ett svärd på vänstra dörren,
hvarefter två basunblåsare framträda. Efter dem följa de tre vise
män och buga sig efter hvarandra för den heliga jungfrun.
Hvardera beledsagas af en tjänare, som icke deltager i sin herres
vörd-nadsbetygelse, hvarpå de ingå genom högra dörren, hvilken den siste
stänger efter sig, så att ljud däraf tydligen höres3.
Detta ur synes småningom blifvit otjänstbart, och år 1623
tillkom ett nytt ur, äfven det med rörliga figurer men af betydligt
enklare beskaffenhet. Detta senare ur beskrifves ock af Brunius4.
1 S. Klingensternas åminnelsetal öfver Christopher Polhem år 1753 i Kungl.
Vetenskapsakademiens handlingar. - Uret reparerades och ombyggdes af Polhem, men
förstördes vid kyrkans brand år 1702.
2 C. G. Brunius. Nordens älsta metropolitankyrka . . . Lund 1854. s. 242.
3 Urtaflan och Mariafiguren lära ännu finnas i behåll.
4 Anf. arb. s. 279.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
