Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANSENS NYA LAPPKÅTA. 137
Resten af figuren framställer kåtans vägg(ar) i
genomskärning. Innerst ha vi det af störar bestående däkak-l&giret, som
närmast täcker kåtans stomme, jfr t, ex. fig. 4. Allt efter det
område i kåtan detta begränsar kan man tala om bäisjemen-däkak,
gaske-däkak (mellan utneres) samt bässjan-däkak. Närmast utanpå
däkak hvilar ett tunnt lager af näfver samt därutanpå det tjocka
torflagret. Ytterst synes ett hvarf af gröfre klampar, runda och
klufna omväxlande: dettstahk.
Detta är en torf kåta, darve-gåte, sådan som frostvikslappen bygger
åt sig under färden från skogslandet uppåt fjällen. Uppsättningen
företages under uppehållet vid fjällfoten vid den tid på våren, då näfvern
löper. Virket forslas då lättast på skaren. Till byggnadstomt väljes en
torr plats, helst sluttande, så att förhöj dt läge kan beredas åt båssja,
det område, dit lappen ständigt har hufvudet riktadt, när han ligger.
Gärna bygger man i närheten af en bäck eller källa, dock aldrig i
det omedelbara grannskapet af en gammal offerplats.1 Dörren vändes
åt söder, så vidt terrängen tillåter. Större familj kräfver större
boning, kåtans storlek är alltså beroende på familjemedlemmarnes
antal. I allmänhet söker man i dessa trakter få kåtan så hög som
möjligt. En och annan kan vara högre än Skanskåtan. I trakterna
. *
söder om järnvägen Östersund-Storlien ser man däremot aldrig så
höga kåtor som denna. Svårigheten är att finna krokiga tältstänger,
utneres, af någorlunda regelbunden böjning och tillräcklig längd.2
..
Ämnen till sådana kan man få släpa lång väg efter ren. Anträffas
de under färden, tar man dem med, sedan det öfverflödiga blifvit
af-skrädt. De äro under transporten fästa vid en rem, slagen omkring
en skåra kring toppänden. Utneres, som man påträffar i närheten
af vistet, forslas som de befinnas, skrädas och formas först på platsen,
där de skola användas. Dessa stänger förfärdigas nästan alltid
af björk; gran och tall som virke är olämpligt, emedan det vill
vrida sig och spricka. Hela stommen för öfrigt göres af björk; de
stycken, som bilda dörr-ramen (dörrposterna och tvärslån), bäisjemen-
1 Minst en half kilometer från en sådan.
2 Virke till utneres och vuojeme i Skansens kåta har skänkts af herrar A. Keyland
och J. Andersson. Mangskog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
