Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
146 ANT. FLENTZBERG.
»trefaldighetskälla» är det nästan uteslutande använda namnet på
källor af här afhandlade slag.
Kommer så ytterligare frågan om orsaken till källhögtidens
infallande i maj eller juni. Svaret torde böra gå i följande riktning:
vid denna tid af året hafva naturens alla goda alstrande makter
stått upp till nytt lif; de lösta vattnen strömma och källorna
svälla, liksom hela naturen lifvas; nu är tiden för Fröjas
dyrkan, tiden att anropa växtlighets- och lifsguden om gunst och
hjälp.
Ännu en fråga återstår emellertid att besvara, och detta kanske
den svåraste: livar f or måste våra liar afhandlade källor rinna åt norr?
Ty de göra eller hafva gjort det alla med undantag af de tvänne vid
Löfnäs och Ekebyvik, hvilkas vittnesmål i denna sak jag dock på
goda grunder trott mig böra jäfva. Loppet mot norr står alltså fast
såsom en väsentlig egenskap. Men hvad betydelse äger den? - Jag
har tänkt mig saken sålunda. Nordbon lefde i ett hårdt klimat,
värst dock när nordanvinden om vintern brusade fram. Vi känna
af erfarenhet, huru lemmarna blifva styfva och kanske värkande
under vinterdagarna. Men kylan och med den ohälsan komma
företrädesvis från norr, alla andra vindar äro blidare. I norr var också
enligt urtidens tro dödsriket beläget; och sjukdomen måste anses
såsom dödens begynnelse. Vi må fasthålla denna tanke: sjukdom
kommer i allmänhet från norr, där är den maktens hemvist. -
Nutidens läkarevetenskap har funnit, att den gamla åsikten om
att sjukdom är något som trängt sig in i kroppen, ofta är rama
sanningen, ehuru nutiden talar om bakterier, under det urtiden
menade det onda bero på onda makter, som kommit in i människan.
Botemedlet måste bestå i att aflägsna dem med lampor, bjuda dem
med godo eller ondo draga sig tillbaka öfver gränsen. Ett enkelt
sätt var att i kroppen öppna en dörr och bjuda fienden gå ut
därigenom. Hade det onda sin plats i hufvudet, så öppnade man
försiktigt ett hål på hufvudskålen (i vårt land har man under senare
år gjort flera fynd af trepanerade hufvudskålar); eller man öppnade
åder en gång om året, för att »ond blod skulle rinna ut» eller »drifvas
ut», och »den var tjock och svart»; eller man anlade en »fontanell» i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
