Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
JOSEF SANDSTRÖM.
Om »hammar»- oeh »solskifte»
af
Josef Sandström.
Om innebörden och karaktären af de båda medeltida skiften, som
landskapslagarne liksom landslagarne ha att förmäla om -
det äldre »hammarskiftet» och det af lagarne påbjudna »solskiftet»1
- ha en mångfald meningar uttalats. Föreliggande uppsats, som
i allt väsentligt förelåg färdig i mars 1908, utgör ett försök att så
vidt möjligt utreda - rent filologiskt - hvad våra medeltida lagar
därmed förstå. En dylik filologisk utredning måste föregå hvarje
rättshistorisk behandling af problemet. Den, som senast behandlat
frågan om skiftena i svenska medeltidslagar, är C. G. Bergman i en
afhandling »Studier i svensk servitutsrätt», Uppsala 1909, II sid.
5 ff. Olikheterna mellan hans och min uppfattning komma att i
en del punkter i det följande påpekas.
1. Hammarskifte.
Högst olika tolkningar ha sett dagen såväl rörande ordet
»ha-marskipts» härledning som rörande dess innebörd. Jag vill här
inskränka mig till att referera några nyare sådana. Axel Liljenstrand2
förklarar ordets uppkomst däraf, att man sannolikt ristat »Thors heliga
hammarmärke på gränsstenarna med förhoppning, att den mäktige
guden, som disponerade öfver åskan, skulle skydda stenarne, och
afskräcka alla våldsverkare, som kunde hafva lust att rubba dem».
1 Båda dessa termer äro kända blott från Svealagarne och de från Upplandslagen
i denna punkt utgående landslagarne.
2 De nordiska Bygningabalkarne. Helsingfors 1881. sid. 70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
