Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
JOSEF SANDSTRÖM.
de öfriga om denna afsikt (»uara byn til lagha Iseghis») hos hvar
och en i hans gård och för alla på bygatan (vid bystämma?).
Påstår sedan någon, att dylik underrättelse ej gifvits i laga ordning,
skall den, som fordrar skifte, med fjortonmannaed bevisa, att han
så gjorde (ät han laghuaraf)e til skiptis a yuserstu faemt1).
Sedermera skall han om sommaren2 eller, närmare bestämdt, på
andra måndagen efter pingst instämma målet om byns skiftande, »ty
att ej må någon rifva annan ut af hemmet om vintern eller om
vårtiden, då man skall så». Alla tre de ofvannämnda sammankomsterna
skulle utsättas till tiden före skörden, »ty de skola så sin vårsäd i
den gamla skiftesindelningen, men träda i den nya», d. v. s. den nya
skiftesindelningen skall bli gällande omedelbart sedan skörden
inbärgats och innan trädesläggningen började. Angående de utbyten
af ägolotter, som skola göras, stadgas att det som utbytes skall i
alla hänseenden vara jämställdt. (§ 3. »Nu se huar sum man will
iorf) skipta J)a skal iarnt arwf)e a möte iamnu giva: Jaet ser ryj)ia
gen ryddu etc».) Befinnas de ägolotter, som skola utbytas, ej vara
jämngoda, skall den, som fått sämre för bättre, äga rätt taga tre
skördar af den jord, han skall lämna ifrån sig. När så skiftet på
de tre f senaterna uppgjorts, skall det på tredje ftiemten stadfästas på
så sätt, att de, som bo ytterst i byn, nedsätta och med egen samt
fjorton andra mäns ed bekräfta rätta läget af råmärkena, som ange
bytomtens omkrets. Råmärkena skola nedvärjas i ordning från norr
- öster - söder - väster, d. v. s. medsols. I detta kapitel har
hufvudsakligen behandlats de formaliteter, som voro förenade med
skifte. I kapitel II lämnas bestämmelser om byplanens inrättande
och om åkrarnes fördelning. För att by skall ligga i laga läge,
1 Feemten var en enskild sammankomst, som utsattes på tinget, att hällas mellan
de tvistande på femte dagen, sedan målet förevarit vid tinget, »a yuserstu fsemt»
är.detsamma som »af)rij)iu fsemt:». jfr Schlyters Glossar till Östgötalagen. Fsemten
motsvarade Västgötalagens »siunsettinger» och torde ursprungligen vara den gamla
femdagarsveckan. Jfr Troels Lund, Lifsbelysning s. 14. De tre fsernterna äro de
sammankomster, som höllos angående skiftet; »laghuara til skiptis a yuserstu fseint» betyder
sålunda »i laga ordning pålysa skifte», som skall fastställas på tredje »fsemten». De
två första sammankomsterna upptogos väl af öfverläggningar angående skiftet. Dessa
sammankomster betecknas längre ned i samma kap. med uttrycket »all f)ry })ing.»
2 »i U3ef)3erdagaum», se Grlossaret till Östgötalagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
