Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
ARVID ULRICH.
Likaså en förordning af den 31 januari 1696, där det hette, att
det »wid hårdt och exemplart straff tilgiörande» ålåge bågarne att
»utan flärd till godheten och wigten efter Taxan dess Bröd att baka».
Att flärd ej finge brukas i brödet, att brödet skulle vara godt,
och att det skulle hafva den i taxan bestämda vikten synas hafva
varit fordringar på brödet då för tiden.
Brödet i Stockholm synes ofta hafva varit utsatt för klander
både i ena och andra afseendet. I ett kungligt bref den 7
september 1711 till öfverståthållaren anförde sålunda Kungl. Maj:t, att
det förmäldes, att det bröd, som såldes i bagarbodarna i Stockholm,
hvarken till vikt, värde eller storlek vore så beskaffadt, som det
borde vara, om hänsyn toges till en rätt och skälig proportion till
spannmålens dyrhet och markegång. Ehuru »Gudi lof!» landet vore
så välsignadt, att en tunna råg kunde köpas för högst 10 daler k:mt,
hölles brödet så smått och ringa samt dyrt, som det var, då rågen
gälde 3 till 4 gånger så mycket. Enär härigenom visades alltför
stor oordning och egennytta, skada och förtryck mot de fattiga,
hvilka därvid allra mest komme att lida, vore det nödigt »ät sådan
straffbar egenwillighet i allwarsam måtto må förekommas och rättas,
samt på intet sätt tålas uti en wälbeställt Stat och Regemente,
derest ordningar i akt tagas och efterlefwas». I anledning häraf
föranleddes Kungl. Maj:t begära, att öfverståthållaren ju förr dess
hellre skulle träda tillsammans med magistraten i Stockholm för att
vidtaga åtgärder till, att ett sådant missbruk och själfsvåld skulle
afskaffas. Kungl. Maj:t ansåge för sin del, att den riktiga vägen
för öfverståthållaren och magistraten att slå in på vore, att
öfverståthållaren tillika med magistraten projekterade en viss taxa,
hvilken upprättades på det sätt, att man i den utsatte, hur mycket
hvart och ett slags bröd, efter sitt namn och egenskap, alltid borde
väga »utan någon förändring i anseende til Sädens ringa pris och
dyrhet». Hvad priset på brödet, som således alltid blefve af samma
vikt och storlek, beträffade, så kunde det uträknas och »sättas efter
sit namn och rätta proportion», så att, när en tunna sad ginge och
gälde för 10 daler k:mt, skulle det eller det brödslaget säljas för
det eller det värdet, och när åter en tunna säd gällde 12 daler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
