Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En julutställning i Nordiska Museet.
Till julen blef i rum 34, invid skråafdelningen, anordnad en
tillfällig julutställning, omfattande julkärfvar och julhalmfigurer,
julbockar, julkronor, julstjärnor, julbröd och brödstämplar m. m.
Utställningens syfte var, såsom lätt inses, det att väcka intresse
för såväl återupplifvande eller fortsatt utöfning af våra gamla
julseder som ock att egga till iakttagelser och uppteckningar af dessa
gamla bruk samt insamlande af därtill hörande föremål. Ehuru
några fotografier icke utställdes, bör detta utmärkta medel att åt
framtiden bevara det, som hotar försvinna, vid antydda samlande
ingalunda lämnas obeaktadt.
För den, hvilken önskar erhålla en mer vetenskaplig syn på
utställningen, må här helt skematiskt den till grund för densamma
liggande tanken påpekas. Denna var att visa vår folkliga,
ursprungligen hedniska juls nära samband med en forntida skördehögtid.
Har julen ock i kalendern, såsom Snorre Sturlason angifver,
öfvertagit namnet af den hedniska midvinterfesten, så är det dock
alldeles uppenbart, att den hämtat allra största delen af sin
forntids-artade innebörd från den högtid, som firades inemot vinterns ingång
efter fullbordad skörd och trösk. Ty med en skördehögtid står julen
fortfarande inom folksed och folktro i ett innerligt samband såsom
en förmedlare från skörden till det nya årets utsäde. Otvifvelaktigt
har redan under slutet af hednatiden midvinterblotet haft en
liknande roll, eftersom det heter, att det skedde för grodd eller gröda.
Den dödskult, som sedan en aflägsen forntid anknutit sig till julen,
finner ock i julens ursprungliga egenskap af skördefest en fullt
tillfredsställande förklaring. Äfven de döda skulle hafva sin anpart af
skördens välsignelse, och hos ett flertal åkerbrukande folk är därför
skördehögtiden samtidigt en fest för deras aflidna stamförvanter.
Se vi först på de utställda halmföremålen, finna vi i de tre
»lyktnekarna» (sist skördade kärfvarna) från Värmland (se Fataburen 1908, s. 79)
ett ojäfvigt vittnesbörd om ofvan antydda förhållande. Från skörden
förvarades dessa till julen för att då utdelas såsom ett kraftmedel åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
