Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
255
ock från allmän etnografisk ståndpunkt som vi konstatera ej blott
uppkomsten och fortvaron utan äfven den lifskraftiga utvecklingen
af den svenskspråkiga tidskrift för folksed och folkmål, hvars namn
finnes angifvet ofvan denna anmälan.
Af den under 1909 utkomna tredje årgångens genomgående
goda och instruktiva innehåll må här särskildt antecknas en
mycket intressant uppsats om fonografen i musik- och
språkvetenskapens tjänst af Otto Andersson, och af samme författare
afhandlingar om svenska folkvisor och folkdanser i Finland
(på tyska) samt om »Svenska fackeldansen» i Finland. Om dansen
handlar ock en uppteckning af dansmelodier från Loj o. Vidare
förekommer en särdeles läsvärd »Handledning vid insamlande af
folkminnen i dikt och sed». Måhända borde »bondekalendern», hvilken
lämnar en utmärkt ledtråd vid sökandet efter fornseder, här bättre
hafva beaktats. Sid. 142 finnes visserligen ett kort omnämnande af
»årets stora högtider, midsommar, jul och nyår, samt äfven
skördefester», men det finnes ju flera andra, om vi undantaga jul, nyår,
för forskningen fullt ut lika betydande bemärkelsedagar. I
förbigående ännu en anmärkning: hvarför införlifva i den svenska
folk-forskningsterminologien den ej alltför lyckade danismen
»folkminnen», hvilken ju på sin höjd endast är användbar inom det
folkligt litterära och musikhistoriska området. Nog är det bra
oegentligt att kalla folkdräkter, alster af folkslöjd, redskap,
närings-utöfning och för öfrigt äfven fortfarande utöfvade rituella och
magiska bruk, danser, lekar m. m. för »folkminnen». Vi hafva ju vid
det här laget frigjort oss från den för vår nyare folklifsforskning
olyckliga anglicismen »folklore», låtom oss ej införa en annan lika
olämplig term i stället.
Bland de öfriga uppsatserna vill jag särskildt påpeka en
objektivt hållen beskrifning af »Nattfrierier i Närpes och Övermark»,
hvilken i etnografiskt-sociologiskt hänseende är vida betydelsefullare
än mången torde tro. Såvidt jag vet är detta den första noggranna
skildring, som finnes inom den tryckta litteraturen, af nämnda af allt
att döma urgermanska folksed, hvilken vår tid från sin ståndpunkt
har så svårt att förstå, eller rättare så lätt att missförstå. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
