- Project Runeberg -  Fataburen / 1910 /
28

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Traditioner om lapptrumman af Gustaf Halström.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

GUSTAF HALLSTRÖM.

olika figurer, det ena löst (möjligen öfverdrag). Skinnet var fastsydt med
»sen» vid trästommen-ringen, som ej var »helbadd», d. v. s. själfväxt.
Ringen var af »talltjör», talltjur, som »gaf klang» och var torrare än annat
virke (samma sort hvaraf deras skidor göras liksom äfven våra fioler
och guitarrer). Trumman hade oval form och ett handtag af trä
längs öfver. Midt på skinnet var den största figuren - som
betydde kyrkan 1 - andra betydde annat, t. ex. giftermål.2 Man
trummade med hammarens ena spets, ej med flatsidan 3, och då hoppade
det man ställt på skinnet. Hammaren hette *stauåra» 4 och var af
horn. Formen beskrefs som om den vore lik fig. 5.

Två pjäser hade man att - vid olika tillfällen - lägga på
skinnet under trumningen. Den ena var af horn, trekantig med hål

Fig. 3. Visare Fig. 4. Visare

efter skiss af författaren (Frostviken). efter Qvigstad (Hatfj elddalen).

i midten och två sidor behängda med ringar af silfver och dylikt.
Den kallades »bäjä»5, se fig. 3 (efter en af mig hastigt gjord skiss,

1 På de kända trummorna af den typ, hvarom här är fråga - sålltypen -, brnkar
midtfignren npptagas af soltecknet. Att detta öfvergått att få betydelsen gud (de
kristnas gud) ha vi redan sett å Doroteatrumman, fig. 1. Ingenting är enklare än att
en dylik figur till sist kommit att beteckna guds boning - kyrkan.

2 Jämför Doroteatrumman.

3 Jfr tradition 21 nedan.

4 Jfr Diiben s. 268 efter Fjellner »steuro eller steura* (jämte avetjer» etc.) och
Lindahl och Ohrlings Lexicon lapponicum 1780, >staura>, sv. stör, stake. Jfr äfven tradition
21 (Hatfjelddalen) >stouro>. Ordet »stauåra> (bör nog skrifvas »staura») i betydelsen
spåtrummehammare känner icke prof. Wiklund, men väl i betydelsen »stör, käpp, spö»,
som finnes i alla sydlappska dialekter. Dock har han ett >sture> med betydelsen
spåtrummehammare från Vilhelmina.

5 Om detta föremål, hvars namn förekommer i den äldre litteraturen, följer en
närmare utredning längre fram.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1910/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free