Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEBATUE. 55
på grund af sina utmärkta värmeegenskaper öfvergått till att
bli boningsrum.1
Hvad den så beskaffade stugans ålder beträffar, måste den vara
ansenlig. Denna är nämligen jämte sitt eget namn och namnet på
pallr upptagen hos slaviska folk före deras stora vandring vid
midten af det första årtusendet efter Kristus från någon germansk
stamm, som utöfvade inflytande på dessa slaviska folks kultur.
Sedan har stugan hos slaverna varit boningshus och är spridd till
alla i Ryssland boende slaver. I ett senare band af sitt verk
lofvar Rhamm en omfattande beskrifning af dessa slaviska hus.
Då Rhamm framhållit ofvanstående som karaktäristiskt för
stugan, blir man något frapperad öfver meddelandet, att den stuga,
som under sagatiden gjorde sitt intåg i den skandinaviska Norden,
saknade ugnen. Och hvarför? Jo, emedan skandinaverna liksom
alla germaner af rituella skäl ej kunde undvara elden på den öppna
härden. Pallr skulle äfvenledes vara det utmärkande för den
nordiska stugan, en anordning som emellertid - enligt Rhamm -
ej påvisats som del af inredningen därstädes i oss tillgängliga
litterära käUor från ifrågavarande tid. Författaren hoppas väl ej,
att dylika konjekturer skola godtagas som bevis.
Hvad som var det karaktäristiska för stugan som boningshus
och skiljde henne från öfriga eldhus var otvifvelaktigt ugnen.
Behöfde man dessutom en öppen härd i rummet och detta ej blott för
rituella ändamål utan framförallt för så hvardagliga som matlagning
och belysning, så satte man in en öppen härd jämte ugnen. Denna
1 Dachler, Baden und Badestuben, i Zeitschrift fiir Österreichische Yolkskunde, XV,
1909. delar Rhamins uppfattning, att bastån (badstugan) öfvergått till att bli
boningshus, en förändring, som skett under förhistorisk tid. Det är naturligtvis svårt att
bevisa ett sakförhållande från tider, därifrån man har så litet material. Mig synes det
emellertid mer tilltalande, att man tänker sig, att hvarje hushåll på ett primitivt
stadium hade endast en eldstad, kring hvilken alla det dagliga lifvets funktioner
förrättades. När behofven ökades, fick man användning för flere arter af eldstäder, ty man
upptog med nya funktioner äfven de för dem afpassade eldstäderna. En mer bekväm
bostadsform inträngde. Det gamla boningshuset, senare kalladt bastån, försvann ej,
utan dit förlades vissa förrättningar, bland annat badandet, som sedan gammalt skett
vid den husliga härden. Till sådant bruk bibehölls den sedan århundradena igenom
fram till våra dagar. Bastån vore då att anse som ett kvarlefvande primitivt boningshus.
Fig. 151 å sid. 1081 är, i förbigående sagdt, alldeles icke någon badstuga eller ens stuga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
