Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lapptrumman. Bidrag till typutredning. Af Gustaf Hallström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 GUSTAF HALLSTRÖM.
de Tronthem)1. Emellertid säger Scheffer uttryckligen, att
förklaringarna getts af lapparna själfva i Torne 1673.2 Trummans
storlek medgaf utrymme för ett stort antal figurer; förklaringarna
uppta ej mindre än 150 stycken. Om ej de kraftiga dimensionerna
vore, skulle jag dock vara frestad att hänföra denna trumma till
skåltypen, emedan formen och i viss mån äfven målningen, afdelad
i fält och med soltecknet i skymundan, öfverensstämma med denna
typ. Emellertid känna vi minst tre trummor af sålltyp med för
typen irreguliär målning, och då dessutom storleken af denna
trumma talar emot, att den varit gjord i skålform af en enda vril, kan
jag ej annat göra än hänföra den till såll ty pen. Hvad beträffar den
motsägande målningen är den ej heller lik skåltypen.
Till sålltypen kanske då också böra räknas de af Törasens3 om-
o
talade: »Ahr 1671, blefwe uti Kemi Mark många Trullkaiiar yppade.
Desse gåfwo ifrån sig sina trummor, så stoora och wijda, ät dhe
där ifrån inte föras kunde, utan måste där opbrännas.»
o
A Etnografiska Museet i Petersburg förvaras en falsk trumma
från ryska Lappland (inv. 343-92). Dess form är af sålltyp, likaså
målningen. Jfr fig. 5 c.
Skåltypens område finna vi mera begränsadt.
o
I nr 17 (Åsele) af »Traditioner» afsåg berättaren helt säkert en
trumma i form af en skål, dock vågar jag ej lita alltför mycket
på ett barndomsminne hos en 40-års människa.
I Arvidsjaur träffade jag 1909 ingen tradition om lapptrumman,
endast namnet: »gåbda».4 Det är möjligt, att vi här haft skåltypen,
jfr hvad ofvan sagts om de lappska benämningarna på trumman.
Den sydligaste trumma af skåltyp i Norge anträffades af von
Westen år 1722 i R0d0 prsestegjeld i Nordre Helgeland.5 Hans teck-
1 Vidare: la Suede, la Russie, la Hollande, 1’A.ngleterre, 1’Espagne, la France, Cologne,
la Turquie, les villes d’Allemagne. Tydligen har det varit en kosmopolitiskt anlagd
spåman, kanske en som själf sett sig om ute i världen. Vi ha från 1700-talets början
ett par exempel på lappar som besökte kontinenten.
2 >Sur le rapport des Lapons mémes ä Törnå».
3 Berättelse om Lapmarckerna, utg. af Wiklund i Sv. Landsmålen 1900, s. 32.
4 Traditioner nr 31.
8 Qvigstad, Kildeskrifter, sid. 5, afbildad sid. 63 samt sid. 64 (efter annan
afteckning, samma figur äfven i Friis’ Mythologi fig. 1). Det är denna trumma, hvars
målning beskrifves i Nser0manuskriptet (>Kildeskrifter>).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
