Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om några gamla regler för beräkning af de rörliga kyrkofesterna. Af Arvid Lindhagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NÅGRA GAMLA REGLER FÖR BERÄKNING AP DE RÖRLIGA KYRKOFESTERNA. 135
46 dagar. Detta är emellertid aldrig händelsen i den julianska
kalendern, hvilket framgår af tabell 4, där de inom parentes ställda
siffrorna i kolumn V afse skottår.
Det synes därför vara tydligt, att bondepraktikans fastlagsregel
icke kan grunda sig på den julianska kalenderns data för nymånarna,
utan förutsätter en korrigerad månskiftestabell. Detta innebär
ingenting öfverraskande. Vid den tid, då bondepraktikan utkom, var det
sedan långliga tider väl bekant, att, emedan den julianska månaden
var för lång, nymånarnas data småningom blifvit mer och mer för
sena; och enligt de grunder, på hvilka den gregorianska
kalender-förbättringen hvilar, uppgick felet under perioden 1400-1799 till
3 dagar.l
I öfverensstämmelse härmed erhåller man de riktiga julianska
data för nymånarna, om man förlägger dem 3 dagar tidigare, än
kalendern anger. Då kommer, såsom följande tabell 5 visar, tiden
mellan det korrigerade fastlagsnyet och påskterminen att, under
vanliga år och skottår med gyllentalen 8 eller 19, bli 46 dagar, d. v. s.
lika lång som tiden mellan askonsdagen och påskdagen. För alla
dessa år blir alltså bondepraktikans fastlagsregel fullt exakt. Det
förtjänar anmärkas, att de i kolumn II uppförda data för
fastlagsnyet i de flesta fall äro identiska med dem, som angifvas hos S.
KROOK, SwensM dg Eunskt Galendarium, som ivisar nytänningen in
till åhret effter Christi lörd 1840 . . ., Upsala 1690. Undantag äga
rum endast för gyllentalen 8 och 19, där KROOK i stället för 3 och
2 mars har 2 och l mars.
Under öfriga skottår ställer sig saken annorlunda. Då kommer
det nämligen att ligga 47 dagar mellan det korrigerade fastlagsnyet
och påskterminen. Det är lätt att inse, att bondepraktikans regel
det oaktadt äfven för dessa år i allmänhet ger ett riktigt resultat.
Om t. ex. fastlagsnyet faller på en onsdag och alltså påskterminen
på en måndag, så faller askonsdagen 7 dagar efter det förra och
påskdagen 6 dagar efter den senare, så att tiden mellan dem får den
rätta längden 46 dagar. Detsamma gäller för alla andra fall, utom
1 A. Lindhagen, Om grunderna för vår tideräkning, i Arkiv för matematik,
astronomi och fysik. Bd 4, N:o 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
