Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om Sveriges äldsta glastillverkning af Gerda Cederblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sort liknande hvit bergkristall, samt att då kollegium uppdrog åt
assessoren Lars Hyltén, kommissarien Gustaf Lohrman och fiskalen
Olof Cygnél att besiktiga såväl glasbruket som dess tillverkning,
desse intygade, att vid bruket tillverkades ljuskronor och allehanda
glas, däribland fina kredensglas efter venedisk fason, hvitt
kristallglas och allehanda stenar »helt wäll och skiönt utharbetade».
Likaledes förevisades prof på spegelglas och franskt fönsterglas, och
förklarade sig Jung beredd att öka denna slags tillverkning, så snart
han fått betalt för sina fordringar. Hvad som äfven talar för Jungs
duglighet och energi är, att han till sist lyckats upplära en svensk
arbetarestam i yrket. Vid ett senare tillfälle, då privilegiet
bekräftades, lämnades den uppgiften, att vid glasbruket arbetade 20
svenska glasblåsare utom annat svenskt arbetsfolk. Vid fabriken
underhöllos trettio familjer, hvilka Jung ursprungligen upptagit från
gatan.
För Jungs verksamhet och dess utveckling uppstodo nya
svårigheter, då en konkurrent år 1676 uppträdde i Stockholm. [1] En
italienare, förutvarande tiggarmunk vid namn Giacomo Bernhardini
Scapitta, i Stockholm kallande sig markis Giacomo Guagnini, fick ett
bolag till stånd och började med tillhjälp af några i glastillverkning
kunnige landsmän en glasfabriktion å Norrmalm vid Sankt Clara.
Guagnini, som emellertid var en sannskyldig äfventyrare, måste
rymma ur landet år 1678, sedan han bedragit bolaget på nära 5.000
riksdaler, »många och stora föräringar dock oberäknade». Angående
glastillverkningen under Guagninis ledning synes den hufvudsakligen
ha utgjorts af dricksglas, »men med Fönster- och Spegelglas
uträttades ingen ting, som kunde svara emot Guagninis stora förslag
och löften».
Sedan Guagnini lämnat nya glas- och kristallbruket och
detsamma såsom ledare erhållit riksvärdien vid Myntet i Stockholm
och vid Sala silfvergrufva Balthasar Grill, började dess
framgångsrika bana. Förutom den nye ledarens duglighet och energi bidrog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
