Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska kända glasbruk 1700-1830. Förtecknade af Ellen Raphael.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antagligen Melchior Jungs glasbruk, anlagdt 1641, och hans son Gustaf Jungs,
anlagdt 1688; denne senare hade förut också haft ett sådant i Finland, där
det tillverkats fönsterglas, men som blifvit förstördt af vådeld.
Förbud för införsel och befallning för Kommerskollegium att hafva
inseende öfver glasbruken, öfver varornas godhet och öfver att nya bruk bli
på lämpliga orter förlagda utfärdades 1727. [1] Efter 1727 års riksdag tillkommo flera nya glasbruk.
Ar 1741 förbjödo ständerna anläggande af flera glasbruk, ett förbud,
som dock efter några få år upphäfdes. Ar 1748 fanns det enligt en statistisk
uppgift 8 glasbruk i riket.
Ar 1830 funnos i Sverige 13 [2] glasbruk i verksamhet, 1850 hade deras antal ökats till 16, 1875 till 37, 1898 till 50, och 1907 funnos 58 stycken,
de flesta belägna i Småland i trakten af Kosta.
Annæbergs glasbruk, se Liljedal.
Björknäs spegel- och glasfabrik, belägen i Bo socken, Värmdö skeppslag,
Uppland, anlagd af baron von Höpken, handelsmannen J. R. Bertling m. fl.,
erhöll privilegium 1736 [3] för tillverkande af allehanda glassorter, såsom
spegel- och vagnglas af finare och sämre slag, s. k. kreytenglas, fönsterglas,
fint, ordinärt och slätt; karaffiner, flaskor, buteljer, apotekareglas, såsom
recipienter, retorter med flera till hvarjehanda spiritums förvarande; luft-,
vatten- och solglas samt vin- och dricksglas i åtskillig sort och storlek, som
härefter kan inventeras och tillverkas. Detta glasbruk namnes 1746 jämte
Skånska glasbruket och Kungsholms glasbruk som hafvande den största
tillverkningen. I Stockholms hallrätts årsberättelser finnes ingen uppräkning
från Björknäs af tillverkade glasvaror; men 1768 omtalas, att där
tillverkats fönsterglas, burkar och buteljer. 1785 är sista gången det namnes,
hvarför det torde ha nedlagts detta år.
Bromö glasbruk i Torso socken, Vadsbo härad, Västergötland. Hit
flyttades Göteborgs glasbruk, se nedan. Bromö fönsterglasbruk var under
1800-talets förra hälft ett af de största i riket. Nedlades på 1880-talets
början.
Casemirborg, Gamleby socken, Tjust härad, Småland. Tillstånd
erhölls 1755 [4] af grefve Casemir Lewenhaupt, och två år senare var ett glasbruk i gång för
tillverkning af allehanda slags finare och gröfre glaskärl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
