Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska kända glasbruk 1700-1830. Förtecknade af Ellen Raphael.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fönster- och taffelglas, grönt, hvitt småglas samt slipade dito. Glasbruket
nedlades 1855.
Kosta glasbruk, Ekeberga socken, Uppvidinge härad, Småland, blef
grundlagdt 1741, nedbrann och återuppbyggdes 1743, då landshöfdingen baron
Koskull och baron Staël von Holstein erhöllo behörigt tillstånd. [1]
Tillverkningen därstädes preciserar icke närmare än »allehanda sorters glas».
Kungsholms glasbruk i Stockholm, som fick privilegium 1676, i
hvilket försäkras, att ingen annan måtte i denna deras manufaktur kladda,
att de skulle tillverka godt, fint och durabelt kristall och flere glassorter i
en sådan mängd, att riket därmed blef nödtorftigt försedt. Till förmån för
detta glasbruk blef tullen på allt glas fördubblad och all införsel af
dricksglas förbjuden, hvilket förbud emellertid sedermera upphäfdes af Karl XII.
Se föregående uppsats sid. 145 o. f.
Liljedal å Mässevik i Bro socken, Näs härad, Värmland. Ar 1773
fick hofsekreteraren C. G. Bratt och hofjunkaren C. U. Olivencrona tillstånd
att anlägga ett glasbruk å den senares egendom Mässevik. Det kallades
först Annæberg, senare Liljedal. Efter Olivencronas död 1781 blef Carl
Fredrik Uggla ägare därtill, och han flyttade själfva bruket till frälsegården
Buda i Eds socken, Grums härad. [2] I hallrättens årsberättelse från Karlstad
för 1820 omtalas, att där tillverkats engelska buteljer, d:o halfbuteljer,
franska buteljer, svenska d:o, diverse blått, hvitt och grönt småglas. 1825
omnämnes äfven fönsterglas. Liljedals butelj tillverkning var ända till
1800-talets slut den största i riket.
Limmareds glasbruk, Tranemo socken, Kinds härad. Västergötland,
anlades 1740 af löjtnant Rutensparre. I privilegiet [3] omtalas inga särskilda
glassorter, dock torde icke fönster- och spegelglas ha tillverkats där. I
årsberättelse för fabrikerna för 1817 namnes »buteljer, flaskor och glas i alla
dimensioner, men ej fönsterglas». Där fortgår glastillverkning ännu i våra dagar.
Långvik, Piteå landsförsamling, Västerbotten, anlades under något af
1800-talets första år. Detta glasbruks verksamhet har dock icke varit regelbunden; så
t. ex. kunde under vintern 1803 ingen blåsning försiggå, ty fartyget med
råmaterielen hann ej före isläggningen längre norrut än till Sundsvall. 1805
omtalas i årsberättelsen från Piteå, att där tillverkas diverse sorters hvitt
glas, sodabuteljer, burkar, mjölkbunkar af större och mindre slag samt
fönsterglas. I senare berättelser preciseras ej sorterna. Bruket nedlades på
slutet af 1880-talet.
Reijmyre glasbruk, Skedevi socken, Finspånga läns härad, Östergötland,
grundlades 1808, men tillverkningen började först fem år senare. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
