Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 LITTERATUR.
beviljat museet ett industrilotteri. För inköp af vinster står ett
större belopp till förfogande, och dessa penningar användas till
tryckningen af »Grammel norsk kultur». Museet kan således draga
den dubbla nyttan af lotteriet - förbättra sin ekonomiska ställning
och utgifva rikt illustrerade framställningar af olika sidor af
hemlandets kulturhistoria, hvilka såsom vinster i lotteriet troligen få en
spridning till långt vidare kretsar än en på vanligt vis utgifven
kulturhistorisk bok.
Den sida af mänsklig odling, som denna gång tagits till
behandling - de olika redskapen för belysning - har knappast förr
på något kulturspråk rönt någon ingående behandling. Recensenten
vill dock ha erinrat om ett nyligen i Österrike utkommit
planschverk Das Beleuchtungswesen vom Mittelalter bis zur Mitte des XIX.
Jahrhunderts, Wien 1905. Då det gäller en så ny vetenskap som den
europeiska etnografien, händer det med stora områden, att de ligga
liksom öppna betesmarker, som blott vänta, att odlaren skall komma
och arbeta och skörda. Har författaren därför - som han i förordet
framhåller - ej haft brukbara förarbeten hvarken för det hela eller
särskilda delar af ämnet, har det fattats honom den önskvärda
mängden afbildningar af hithörande föremål, så har han dock ägt
en rik personlig bekantskap med de föremålsgrupper han behandlar.
Af arbetet framgår, att författarens skolning mer är
konsthistorikerns än etnografens, men det ligger i sakens natur, att hvar
och en allt efter olika läggning och utbildning kommer att bearbeta
problemen efter skilda synpunkter. Han har dock ärligt sträf vät att
få med så mycket som möjligt af hvad man plägar kalla primitiva
vanor och redskapen för dem. Det är likväl, om jag så må uttrycka
mig, torrvedstickekulturen, som jag trott mig finna vara klenast
representerad i den eljest rikhaltiga bildsamlingen. Blosshållare,
torrvedslyktor och liknande föremål saknas, och dylika ha dock
säkert en gång funnits bland inventarierna hos fiskar- och
jagar-befolkningen i ett en gång skogrikt land. Finnas dylika föremål
emellertid ej redan till hands i museisamlingarna, är det i våra
dagar ej gärna möjligt att i hast anskaffa dem, i synnerhet af en
författare, som måste arbeta under högtryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
