Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samma dag, som utställningen öppnades, förelåg katalogen tryckt.
Till största delen hade den till författare friherre Carl U. af Ugglas.
Endast afdelningen »Målning» hade utarbetats af docenten J. Roos val.
Det är ju en sällsynt händelse, att katalogen kommer ut, när den
skall, och i detta fall desto aktningsvärdare, soin den icke är
någon kortfattad vägledning för besökande utan en volym på 240
sidor. Om det är praktiskt att sätta en så omfattande katalog i
handen på den stora mängden besökande kan säkert vara underkastadt
diskussion. Men från den dag utställningen ej mer finnes, är hvar
och en, som af någon anledning vill taga reda på utställningen,
mycket tacksam att på ett ställe äga en förteckning öfver hvad som
där varit exponeradt. Genom små orienterande inledningar har man
gjort den lärorik för en större allmänhet.
Den största afdelningen omfattar »Skulptur». Inom denna intar
den äldre träskulpturen en betydande plats. Författaren har delat
upp utvecklingen i några större perioder och skiljer för hvarje period
på stenskulptur och träskulptur. Dock ges det andra stensniderier på
utställningen, som återfinnas under särskilda rubriker än den
ifrågavarande, t. ex. dopfuntar. Mig förefaller det som om dessa med
.samma rätt kunde betecknas som stenskulptur som t. ex. den
graf-kista, hvilken inleder förteckningen.
När det gäller så många föremål eller mer än 600, det antal
som utställts här i Strängnäs, väcker det naturligen ingen förundran,
om man i åtskilliga fall har olika meningar om en och annan
datering. Jag tror det ej vara platsen att i denna notis ingå på en
detaljdiskussion, men vill dock med uttryck af en ej ringa förvåning
notera, att utställningskatalogens författare låter den romanska stilen
sluta i Sverige så sent som omkring år 1300. Han tar alltså med
till romansk tid hvad som enligt ty skärf d nomenklatur kallas
Öfver-gångsstil. Hvad arkitekturen beträffar, anser jag en dylik
utsträckning af den romanska stilen mycket omotiverad. Det synes mig
orimligt att tala om romansk stil, sedan gotiska vägg- och
hvalf-konstruktioner kommit i bruk här uppe i Norden. Kan det då vara
praktiskt att inom skulptur och måleri.låta beteckningen romansk
stil räcka längre än inom arkitekturen? -a-i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
