- Project Runeberg -  Fataburen / 1910 /
222

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En spelman i Åre.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222 SMÄRRE MEDDELANDEN.

Mot kvällarna samlades ofta en del af gårdens ungdom, jämte folk
från andra gårdar, kring hans skomakardisk för att prata med
honom eller för att höra honom berätta och spela, stundom långt
in på natten.

En eftermiddag, en af de sista dagarna af såväl Gunnars soin
min vistelse i gården, då han spelat mest för mig ensam, ägde det
här meddelade samtalet rum. Jag upptecknade det samma kväll,
så godt jag kunde ur minnet, och läste följande dag upp det skrifna
för Gunnar, som nu, van vid dylikt efter flera föregående
uppteckningar, hjälpte mig att åter framkalla hvad som första gången sagts.
Därvid gjorde han också åtskilliga utvikningar och tillägg, hvilka
jag delvis upptog och infogade i min uppteckning. Bortsedt från
denna frihet, har jag så troget som möjligt sökt återge hans
ursprungliga framställning både till form och innehåll.

. .

Gunnar talar en något blandad väst-järntsk dialekt. Äfven
i detta afseende sökte jag återge hans verkliga tal, men har här
för större lättlästhets skull omskrifvit min uppteckning till
riksspråk, endast med bibehållande af ett och annat dialektalt drag.

*



- Tack för spelet!

o

- Aåh . . .

- Du kan spela mycket du.

- Den som hade kunnat spela riktut! Hade jag kunnat det,
så skulle jag aldrig göra något annat.

Gunnar lägger in fiolen och återtar sin plats vid skomakarbordet.

- Men tänk, att när jag har druckit brännvin, då kan jag inte
spela. Det är som borta för mig. Jag hör och vet hur det ska
vara, men jag kan inte få till det. utan det blir så obestämdt.
Men sen det har gått utii - ruset ur skallen - ja då kan jag,
slikt det är. Och då gör det intnågot, om jag dricker då, emellan
det jag spelar, då blir jag snarare värre: då mins jag, och då är
tankarne samlade; jag kan hålla på i flera dagar.

Nån storspelman är jag visst inte, men jag har spelat på många
stora bröllop och för hög persona. – Men jag har varit i lag med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1910/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free