Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PAR SMÅLÄNDSKA FÅNGSTREDSKAP FÖR GRÄFLING OCH RÄF. 25
på ändarna försedda med sammanhållande tvärstockar; de yttre
raderna i denna riktning understödja ändstockar till de tre
förstnämnda syllarna. Alla dessa syllar äro skyddade mot fukt och väta
genom brädbeklädning. På en del af södra sidan ligger dessutom
ett brädgolf för ringaren. I hvar och en af syllarnas inre
skärningspunkter äro tillsammans resta sex stolpar, hvardera 29 cm. i fyrkant.
Från syllarnas tio yttre skärningspunkter äro sträfvor, fig. 8 e,
lagda mot de i midten resta stockarna. På tvärbalkarna, fig. 8 f,
äro klockorna upphängda. Öfver dessa är ett ramverk, fig. 8 g, h,
som tillsammans med midtspiran, fig. 8 i, uppbär yttertaket. Nu
1910 är taket beklädt med plåt, ett material som ur estetisk synpunkt
borde vara förbjudet att använda på dylika byggnader. I den resta
stocken, fig. 8 i, är inhugget årtalet 1762, som väl anger det år, då
stapeln uppfördes. Formen på hufven pekar väl också i och för sig
på 1700-talets midt som stapelns tillkomsttid.1
%
C. Nyquist.
Ett par småländska fångstredskap för gräfling
och räf.
Genom kulturens inverkan har allmogens jakt så småningom i
hög grad förändrats, så att metoderna i det stora hela blifvit
desamma, som begagnas af sportjägare. Jakten i egentlig mening
har sålunda blifvit alltmer förherrskande, och fångsten har fått träda
alltmer i skuggan. Andra fångstredskap än saxarna, som ju ha en
tämligen modern prägel, ha på de flesta trakter af södra Sverige
fullständigt försvunnit, och endast i Norrlands inre delar ha vi dem
ännu någorlunda rikligt företrädda. De redskap och metoder, som
varit särskildt afsedda för sådana djurarter, t. ex. gräflingen, som i
vårt land endast i de sydligare delarna förekommit i sådan mängd,
att de varit föremål för regelbunden fångst, ha alltså numera i
allmänhet upphört att finnas till. Så mycket större intresse erbjuda
de typer, som ännu äro i behåll. Ett par småländska sådana, af-
1 Perspektivbilderna äro tecknade af arkitekt R. Hjorth, som äfven deltagit i
uppmätningarna af staplarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
