Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 SMÄEEE MEDDELANDEN.
tyngd. Den enkla gillringsmekaniken torde tydligt nog
åskådliggöras af figurerna. Luckan löper i en fals i hvardera väggen, och
strax innanför det ställe, där den slår ned, är på golfvet en
tvärslå fästad, som hindrar djuret att få någon klo under luckan och
på så sätt lyfta upp den. Trampbrädan hindras att glida framåt
eller bakåt genom en bult eller spik i golfvet, som är löst inträdd
i ett betydligt vidare hål i trampbrädan. För att det instängda
djuret icke skall kunna vända sig om och med nosen och
framföt-terna lyfta upp falluckan, får fällans bredd och höjd icke vara mer
än omkring 25 cm. invändigt.
Fällan har olika längd allt eftersom den är afsedd för gräfling
eller räf. I förra fallet är den drygt en meter lång, i senare fallet
1,8 m. (3 alnar). Den måste nämligen vara så lång, att räfvens svans
icke kan komma under luckan, när afgillringen sker, ty i så fall
kan mickel möjligen med ett bakben lyfta upp luckan och krypa ut
baklänges. Emellertid begagnas fällan icke så ofta för räfven, ty
han låter vanligen icke lura sig så lätt. Det berättas sålunda, hur
en räf under 21 dygn låg inne i sin håla utan att våga gå in i
fällan. Han blef matad af folket och drogs slutligen ut, ytterligt
afmagrad.
Allmogens namn på denna fälla är »gräflingakista» eller
»räfva-kista». Den förekommer i trakten Öster och söder om Grenna, som
det synes ganska allmänt, t. ex. i Grenna, Hagrida och Skärstads
socknar. I Björkö socken söder om Eksjö begagnas typen
visserligen icke numera, men för en tid sedan gjordes ett misslyckadt
försök med den, hvilket visar, att den äfven i denna trakt är känd.
Den torde alltså vara spridd öfver en stor del af Jönköpings län.
Dock är den okänd af gamla jägare i trakten af Dummemosse väster
om Jönköping.
Gräflingslärrv Fig. 3.
Detta redskap uppgillras på liknande platser som det föregående,
men begagnas endast för gräfling. Räfven anses nämligen för slug
. .
att fångas därmed. Äfven för gräflingen är dess användning mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
