Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
53
Det är därför icke något tillfälligt - några bisaker i den
mänskliga utvecklingens historia - som den här ifrågavarande boken
behandlar, utan det är väsentliga hufvudsaker. Dessa sinnrikt
uttänkta fällor, giller och andra fångstredskap, dessa listiga
förfaringssätt äro resultat af många generationers erfarenhet, iakttagelse
och skarpsinne. Hvilka epokgörande uppfinningar ha icke många af
dem en gång varit, och hvilka nya resurser i människans strid om
herraväldet i naturen ha de icke medfört! Säkerligen ha - huru
paradoxalt det än kan förefalla en nutidens kulturmänniska - dessa
fällor och fångstdon en gång haft en betydelse, som kan fullt mäta
sig med symaskinens, skrif maskinen s och en mängd andra maskiners
i vår tid. Det är detta förhållande, som ger en sådan bok som
lektor Ekmans om Norrlands jakt och fiske dess stora kulturhistoriska
värde.
Visserligen söker författaren, som egentligen är zoolog, i sitt
slutord på sätt och vis taga afstånd från sitt arbetes etnografiska
betydelse. Men detta är alldeles omotiveradt. Det är och bör också
afgjordt vara i det kulturhistoriskt-etnografiska intresset som en bok
som denna, åtminstone hvad dess förra afdelning beträffar, i vår tid
har sin främsta uppgift. I själfva verket har författaren äfven både
insett och tillämpat detta. Också har det varit forskare på de
etnografiskt så gifvande finsk-ugriska folkens gebit, som först gjort
djur-fångsten och speciellt fisket till föremål för etnografisk
undersökning. Jag vill här erinra om Janko, »Herkunft der magyarischen
Fischer» (1900), Schvindt, »Finsk etnografisk atlas» (1905) och
Sire-lius, »Uber die Sperrfischerei bei den finnisch-ugrischen Völkern»
(1905). Till dessa sluter sig nu på öfvervägande germanskt område
lektor Ekmans omsorgsfullt utarbetade bok såsom en minst sagdt
värdig jämlike. Möjligen torde det vara just bokens senare parti -
det om fisket - som blifvit minst tillgodosedt. Skulle icke
söt-vattensfisket äfven i Norrland hafva fler etnografiskt intressanta drag
att uppvisa? Jag känner det för litet för att våga ett påstående.
Ett slag hos såväl lappar som svenskar ända ned i Hälsingland
använda, i all sin enkelhet sinnrika fiskekrokar af trä (björk, en),
likasom ock fiskekrokar af ben, har jag icke funnit omnämnda. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
